Long walk home

Det känns skönt att långpromenader blivit en del av vardagen igen. Två, eller är det tre (?) veckor som jag och Polly gått oss svettiga ett par mil i veckan. Självklart ger det resultat, fettet är fastare och vågen pekar neråt. Det är faktiskt det enklaste sättet att gå ner i vikt för det är ju knappast fysiskt ansträngande att promenera. Det bästa av allt är att jag fått med mig flera andra kompisar på dessa turer vilket betyder att om någon bangar (läs: Polly) så finns det alltid någon annan som vill promenera.

Fy sjutton vilket tråkigt inlägg. Väldigt förvånad ifall ni fortfarande läser.

Viktminskning på posten

Jag tycker det är rätt kul att jag i går fick hem ett paket med Omega3-kapslar för viktminskning. What the fuck liksom? Jag har inte beställt men fick en faktura på 89 spänn. I dag fick jag ett mail från företaget som ber om ursäkt för att de skickat ut kapslar och att jag kan bortse från fakturan. Som tack för mitt tålamod ska jag få en gratisprodukt i form av äppelcidervinäger, också för viktminskning.

Verkar som att flera än jag själv tycker att jag borde minska på midjeomfånget!


Tjocksmock!

Nu börjar operation viktminskning 207. Ja, hur många gånger har jag inte skrivit att jag ska träna, bli smalare, bli starkare and so on. Men nu har jag en vettig anledning att träna (egentligen finns det bara vettiga anledningar) för om två månader är jag i Afrika och då måste jag vara i perfekt fysisk form.

Av alla dieter jag följt är det ingen som funkat bättre än den jag är uppväxt på. Mammas gräddsåser, potatis, kött och sallad. Husmanskost när den är som bäst. Det i kombination med mitt utformade power-walk-schema så kommer jag vara åtta kilo lättare om åtta veckor. Nu när jag har en power-walk-polare med lika dålig karaktär som jag själv så kanske det finns möjlighet till att lyckas! Vi ska helt enkelt peppa varandra till att bli riktigt deffade!

Walk a mile in my shoes

Jag gick en mil i morse innan jobbet. Först tänkte jag ta sovmorgon men jag pallrade mig ändå upp. Men jag tycker vikten står still! Lite smalare armar, lite smalare bröstkorg, lite smalare kindben men magen, ja, den är fortfarande lika bred som Anderna. Om det ska hända något med min vikt så lär jag nog hålla mig till ett russin till lunch. Nejdå, jag bara skojar. Jag har inte bråttom, jag menar, 62 kilo ostbågar är ju om något verkligen värt att älska!

"Välkommen för andra gången i dag"

Jag älskar Friskis&Svettis speakerröst när man drar kortet i entrén. "Välkommen för andra gången i dag". Andra gången. Ja, det är allt eller inget som gäller för mig och just nu är det allt, beach 2009 är sjukt nära..! Om jag var arbetslös skulle jag vara extremt vältränad. För vad kan man göra som arbetslös mer än att söka jobb och träna? I morgon kör jag dubbelt igen, det är förbaskat skönt att starta dagen med en springtur på löpbandet och avsluta med ett pulspass.


Angelicas skinny tips!

Carolina Gynning brukar ge skinny tips som går ut på att äta ett chips till frukost, hoppa över lunchen och äta ett halvt äpple till middag men sådana extrema metoder kör inte jag med. Mat är ju det bästa som finns och ska avnjutas ofta och gärna (okej, kanske inte så ofta men åtminstone gärna). Här kommer i alla fall mina skinny tips som är lite mer hälsosamma än fröken gapkäfts:

1. Ta det där ultratighta linnet av misstag och pallra iväg dig själv och dina fyra magar till Friskis&Svettis
2. Inse att den 60-åriga gympaledaren har hundra gånger bättre kondis än du (som är 40 år yngre)
3. Belöna dig aldrig med mat eller godsaker för att du "varit  duktig", unna dig istället nya kläder i en liten mindre storlek än tidigare och sedan kämpa som tusan för att komma i dom
4. Börja dejta en seriös fotbollsspelare och jämför sedan hans magrutor med dina bilringar, hej gymmet!
5. Ät på bestämda tider och lagom stora portioner


Eftersom jag har en del yngre läsare, främst flickor, så vill jag verkligen hytta ett varningens finger att aldrig hoppa över måltider. Aldrig någonsin. Ätstörningar är inte att leka med, tro mig, jag vet. Ät på bestämda tider enligt tallriksmodellen och träna ett par gånger i veckan så lovar jag att du ser resultat. Och gör du inte det får du hacka min blogg.

Viktlöst!

Jag tror inte riktigt på att väga sig hela tiden, bästa måttet på om man blivit smalare eller inte är ju att prova sina skinny jeans som var för små för ens ena lår förra våren. Nu sitter de perfekt. Eller nja, lite bukfetma finns ju fortfarande kvar men det ska vi väl lotsa bort innan badsäsongen.

Jag tycker faktiskt om min mage. Den funkar perfekt, krånglar aldrig. Det är ju inte magens fel att den blivit rund, det är för tusan mina händer, tankekraft och mun som är de stora bovarna i dramat. Jag är tjejen utan karaktär. Det finns inget mellanting för mig, antingen svälter jag eller hetsäter. Och inget av det är bra. Men den här dieten är i alla fall den bästa jag testat, jag äter mig mätt och hinner aldrig bli hungrig förrän det är dags att äta igen. Hur bra är inte det?


Bröd, socker, pasta och ris är strängt förbjudet enligt LCHF-läran men Finn crisp är godkänt.


Dryper av fett

Sitter här på jobbet och äter kvällsmat. Det bara dryper av fett från omelett och knaperstekt bacon. Helt enligt LCHF-läran. Och jaa, mamma, jag har grönsaker också i form av stekheta tomater. Farligt gott, jag förstår verkligen varför det kallas för "lyx-dieten".

Jag kan stå och spegla mig och faktiskt njuta av det jag ser numera. Eller ja, nu ska vi inte överdriva men det är kul när det går åt rätt håll. Tre kilo lättare har jag blivit sedan jag började och då lär jag erkänna att jag fuskat en del på helgerna med liiite fler kolhydrater än den tillåtna mängden.

Om LCHF är bra i längden, det vete fan. Dieter är ju inte till för att följa en längre period, tycker jag i alla fall, utan bara för att nå sitt viktmål. Sen är det bara att äta ordentligt och träna lagom som funkar bäst, en förändrad livsstil helt enkelt där mat och motion går hand i hand.

 

LCHF

Det är februari. Snart mars. Vilket innebär att jag har tre månader på mig att bli fit som en tja, fitness-guru? Och inget gnäll nu från läsare som tycker att jag är normalviktig. Det vet jag redan att jag är men det skadar ju inte att bli lite lättare och musklerna liiite mer jämnt fördelade. Nu sitter musklerna på magen. Ostbågsmusklerna.

Jag har under tre veckors tid kört LCHF-dieten, det vill säga inte äta mer kolhydrater än 5 procent men fett får jag äta hur mycket som helst. Och det funkar! Jag håller mig mätt längre och dessutom saknar jag varken bröd, pasta, ris eller potatis. Det går att göra jättemycket goda maträtter med enbart sallad, sås och kött.

Det är kul att se hur kroppen förändras och blir lättare! För varje kilo jag minskar ger jag mig själv en present, och då inte i form av ostbågar utan kanske ett klädesplagg, ett par nya skor eller nytt smink. När jag väl nått mitt viktmål så har jag stora belöningar på gång. Bland annat inkluderar en weekendresa till valfri stad i Europa, en ny märkesväska och hårklippning och färgning på salong. Ehm, sen vet jag ju inte om jag kommer ha råd med mina belöningar men det är en annan sak. Bara tanken på belöningarna får mig att svettas ännu mer på löpbandet och bestämt säga "Nej, tack" när någon räcker fram en ostbågspåse.

Kaninmat



Man skulle kunna tro att det är min kanins matlåda men det är faktiskt min lunch i dag. Sallad, rödlök, tomat, avokado, ost och kyckling. I like it. ♥ I kväll ska jag träna utan att gråta till töntiga låtar. Får se om jag lyckas.

En bra start på dagen

Nu går jag på diet. Bara kolhydrater till frulle, resten av dagen är det protein och fett. Jag tänker inte väga över 60 kilo igen, no way! Jag har också slutat äta godis och ostbågar (snyft) men jag får äta popcorn på helgen. Alltid något.


Viktiga boken

Charlotta Flinkenbergs viktresa från 86 pannor till 61 kilo finns att läsa i "Viktiga boken- Från godisråtta till storlek 38" och är den roligaste boken jag någonsin läst om bantning. Det finns tips på både snabbkurer för de som vill gå ner fem kilo på en månad och tips på hur du lägger om hela din livsstil och blir en sundare människa.

Faktum är att jag själv gottar mig i att jag inte är ett lika karaktärlöst fläskberg som Charlotta är i boken. Jag kan också frossa men att slicka upp såsen från en kniv eller skrapa ihop en smörklick och svälja, det är fan vidrigt. Hursomhelst är det en peppande bok för alla tjockisar out there!


Julgris ska bli prima skinka

I dag tackade jag nej till Max-mat när mamma erbjöd mig. Fatta vilken karaktär för ett matvrak och snabbmatsälskare som jag. Dessvärre har jag inte käkat sedan lunch och det är mycket dåligt av mig men jag har inte hunnit. Och nu är det försent att äta ens en nyttig måltid. Fast om jag går och lägger mig nu blir det ju snabbare frukost, woho!

Många tjockisar skyller på dålig ämnesomsättning och att alla i ens familj är feta. Undrar vad jag ska dra för klyscha, jag som är uppväxt på fet grädde i maten och alltid varit normalviktig ändå? Att flytta hemifrån var dock ingen vidare bra idé, särskilt inte efter alkoholdiet på två månader. Man får ju för tusan själv bestämma vad som ska köpas hem och varför skulle jag då i all sin dar lägga pengar på nyttig mat? Men nu är jag sjukt peppad. Jag är såklart medveten om att december är en bantares värsta månad med alla frestelser som finns. Fast jag har ju alltid varit så jäkla kinkig med julmat så det blir nog enkelt att hålla måltiden som en vanlig portion (två kupade händer är som maten du ska äta varje måltid). Och det går ju faktiskt att nöja sig med två knäck och inte tolv. Julgrisen ska helt enkelt bli prima skinka!


Kom igen, tjockis!

Bridget Jones, den korta tjejen som efter varje kärleksuppbrott sitter inlindad i täcke, med en halvliter glass bredvid sig i sängen och snörvlande tittar på snyftiga b-filmer och räknar kaloritintag som en annan räknar lönen. Den tjejen, som många tjockisar världen över tagit till sig som en räddande hjältinna, väger som tjockast i boken lika mycket som jag väger i dag, 63 kilo. Och ja, jag är 163 centimeter (jag mätte mig i går och har växt en halv centimeter sedan 9:an, wow!) men för att motivera min vikt skulle jag behöva vara närmare 180 centimeter lång. Visst, mitt bmi är på "normalviktig"-nivån men en titt på min rygg och mage i provrummet på H&M visar en helt annan nivå. En skräckupplevelse.

Därför ska jag sluta äta godis/chips/ostbågar(!) och få en platt mage anno 2007. Ja, det är helt sjukt hur jag kunnat pendla tio kilo i vikt på bara ett år. Jag antar att en alkoholdiet på två månader utomlands INTE är att rekommendera. Så nu är det regelbunden träning och mat enligt tallriksmodellen och mindre portioner tre gånger om dagen som gäller. Blir jag hungrig däremellan får en frukt intas, inget annat.

Tips för tjockisar som vill gå ner i vikt:

1. Sluta belöna dig hela tiden! Det är bara tjockisar med dålig karaktär som tänker  "jag får unna mig, jag gick ju till jobbet i dag istället för att ta bilen" och tar en extra kanelbulle på fikarasten. Då har de förnekat att de bara har tre kilometer till jobbet. Wow, vilken prestation liksom.

2. Det finns fördelar med att vara fet, du kan äta gräddiga såser och västerbottenpaj utan dåligt samvete och fortfarande köpa snygga skor eftersom fötterna inte svullnar lika mycket som övriga kroppen. Men högt kolesterolvärde, midjeomfång som Michelingubben, ökad risk för diabetes och för tidig död är nog ändå nackdelar som väger över fördelarna. Dessutom har tjocka kvinnor svårare att bli gravida än normalviktiga. Och om du ändå blir gravid, skulle du inte vilja finnas där för dina barn, orka gå med dom till lekparken utan att få andningsbesvär och ont i knäna på grund av den massiva tyngd de dagligen utsätts för? Eller vill du dö i förtid och aldrig få uppleva hur det är att vara mormor eller farmor?

3. Umgås med ärliga vänner. Jag har kompisar som efter mitt klagande på vikten säger det gamla vanliga babblet "Men sluta, du är inte alls tjock" och nej, jag är kanske inte tjock om man jämför med en strandad blåval men jag är fortfarande fet i H&M:s provrum. Istället ska man umgås med vänner som ärligt säger: "Ja, men sluta gnäll då och gör något åt saken för helvete". Det är vad jag kallar riktig vänskap.

Nu kör vi, tjockisar!


Träna, träna, träna

Filippa lockade iväg mig på skivstångspass i dag. Just nu känns det inte alls så farligt i armarna men i morgon kommer jag väl inte ens orka att kamma igenom håret.

Jag har förresten som mål att träna varje dag innan julafton, förutom söndagarna för då har jag en tendens att vara bakfull av någon konstig anledning. Alla börjar ju träna som idioter efter nyår, oftast på grund av ett dimmigt nyårslöfte som sades efter 2,0 promille, men jag tänkte börja hårdträna redan nu så det slipper bli sådan jävla uppförsbacke i januari.

Jag hade nästan glömt hur kul det är att träna med vikter, i morgon kör jag stationspass!

Stationsträning!

Dags för en repris av förra veckans tortyr. Stationsträning. Usch, mina armar börjar värka av bara tanken...

Morning has broken

Jag har fortfarande sådan träningsvärk sen stationspasset i torsdags men enda botemedlet är ju tyvärr att fortsätta träna. Så nu ska jag till gymmet och pumpa mina ostbågsmuskler! What a wonderful morning.

En god vana

Jag är helt slut. Efter 75 minuters stationspass har jag blodsmak i munnen. Men jäklar så skönt det var att få göra en riktig genomkörare av kroppen. Det här måste bli en vana.

Oversize

Jag är helt slut. Kom nyss hem från ett svettigt träningspass. Jag tränar varenda jävla dag men ändå är det bara något kilo hit eller dit som går ner. Jag vill ju gå ner tio kilo pang på. Fast jag har faktiskt gått ner sex kilo sedan april. Under ett år har jag pendlat TIO KILO i vikt. Det är helt galet. Jag har inte varit gravid en endaste gång utan min bulle i ugnen beror helt enkelt på, tja, bullar. Men nu är det slut på sånt. Fyra kilo kvar, sen är jag redo för beach 2009.


Härliga kropp, kom tillbaka...


Friskis

Dags att släcka ner och lämna redaktionen. Härnäst väntar ett svettigt Friskispass. Jag är sååå taggad. Not.

Jag kommer aldrig bli en sådan där hurtbulle som tränar för skojs skull. No way! Jag tränar för att bli smal. Jag skiter väl i om jag lever en kvart längre för att jag kutar tre kilometer i snålblåst eller äter fullkornsflingor varje dag till frukost. Huvudsaken är att jag ser bra ut, sen kvittar resten.

Ytlig, jag? Nää...

Tidigare inlägg Nyare inlägg