angelica1987.blogg.se

Jag på Times Square i New York 2011...



... och 2007.



... och hemma i Sverige med stark USA-längtan 2012.

För ett år sedan satt jag på planet till New York med mina bästa. I morgon åker jag till London och vidare till Norwich. Det spelar ingen roll att jag varit i både USA och England flera gånger, en ny resa är alltid en ny erfarenhet och ett nytt minne att fylla bagaget med. Och när det kommer till dessa två länder är det troligtvis dit jag kommer resa flest gånger i mitt liv. För det finns så mycket kvar att se och uppleva där och jag älskar USA och England!

Här kommer en lång och utförlig resebeskrivning av den gröna ön dit vi var inbjudna för att bevittna ett bröllop mellan en dalkulla och en irländare.

När vi hade landat på Shannon flygplats på Irlands västkust och fått i oss mat, fish`n´chips såklart, så åkte vi till resten av klanen Berglund som redan befann sig på en lokal pub, Groban´s, inne i den lilla charmiga staden Ennis. Några fiolspelare och banjospelare satt i ett hörn av puben och spelade spontant, några fler anslöt sig under kvällens gång och det kändes verkligen typiskt Irland! Hög mysfaktor!



Dagen efter vaknade vi alla mer eller mindre bakfulla och vad kan vara bättre då än att ta sig en återställare? Jag som vanligtvis inte gillar öl och särskilt inte mörkt öl drack ohämmat många pints Guinness. Till och med skummet smakar ljuvligt jämfört med blaskölen man dricker hemma. Efter vi ätit av frukostbuffén på hotellet  Clare Inn (kan verkligen rekommendera, stort hotell mitt ute i ingenstans men oj, vilken bra service!) så tog vi en roadtrip norrut mot det omtalade Cliffs of Moher. Att köra bil, vänstertrafik dessutom, på Irland kräver sin chaufför om jag säger så. Vägarna är inte bredare än byvägen hemma i Bäsna och hastighetsbegränsningen ligger på 80 kilometer i timmen. Det var sannerligen en resa! Att det dessutom är stenmurar efter vägarna (det finns ingen allmänning i Irland, utan människor äger sin mark ända ut till vägen) så var det superläskigt att få möte med en stor lastbil. Men vi överlevde och kom fram till Cliffs of Moher som helt klart är med på min topp 10-lista av sevärdheter i världen. Det blåste visserligen satan och man var tvungen att ha flera lager kläder på sig för att inte frysa ihjäl men det var det värt. Vi förstod dock inte innebörden av "Private property" eller "Do not enter" så vi trotsade döden och klev ut på det förbjudna området för att fota alldeles intill kanten av Cliffs of Moher vilket faktiskt inte är att rekommendera då kastvindarna från Atlanten verkligen kan få en att ramla omkull. Gissa om det var pinsamt när min älskade styvfar skulle beskriva för irländarna vad jag och Daniel hade gjort.. "Yeah, they went to the cunt of the cliffs". Jag fick tidigt lära mig att cunt är det absolut fulaste ordet i engelskt språk men jag är stolt över min styvfars språkkunskaper ändå. En sådan charmig man kommer undan med det mesta.

















Och så kom då dagen, Marie och Mikes wedding day, den 28:e april som också var min och Daniels niomånadersdag. Klädda till tänderna i finklänning och kostym begav vi oss till St. Stephens Church Magera i County Clare. En mysig liten blågrå kyrka som passande nog matchade brudens skor och brudgummens kostym och slips. Efter vigseln åkte brudparet iväg till ett slott för bröllopsfotografering och då kördes vi, alla gäster, iväg till en närliggande pub där det bjöds på öl. Hur grymt!? Då var vi alla lite skönt halvpackade när bröllopsmiddagen, fyrarätters plus bröllopstårta, serverades! Det var en kväll med många härliga skratt och framåt småtimmarna buggade vi loss till både svensk och irländsk musik. När dj:n slog på riverdance-musik blev irländarna som galna och dansade hela natten lång. Det kändes som vi var med på tredje däck på Titanic. En fantastisk kväll!





Dagen efter bröllopet var vi alla bakfulla igen och tog det lugnt men efter några timmar åkte jag, Daniel, styvpappa och brudens far in till Ennis för att strosa omkring lite och shoppa på Penneys (Primark). Ennis är en fantastisk liten stad, jag blev barnsligt förtjust i alla fina butiksskyltar och att det var så färgglatt!









Jag kan verkligen rekommendera er att åka till Irland. Det var precis som jag föreställt mig den gröna ön, bara vackrare! Så det blir definitivt fler resor dit. Jag vill tacka brudparet som bjöd in oss till detta fantastiska land! Jag har många vackra minnen med mig hem. Framförallt kommer jag minnas när en av brudgummens bröder frågade mig om jag verkligen var från Sverige eftersom jag talade med en tydlig Oxford-accent. Hah! Där fick min gamla engelsklärare så hon teg, hon som bara gav mig VG för att jag pratade amerikansk engelska och inte engelsk engelska. ;-)

Om bara en vecka sitter vi på flyget till den gröna ön. Flygbiljetterna är utskrivna och vi är redan incheckade online så det är egentligen bara packningen kvar. Finkläderna ska få plats i handbagaget vilket blir ett större bestyr för herrarna i sällskapet som har tunga kostymer men om inte annat får de väl resa som affärsmän. Det ska bli så kul att gå på bröllop men också att äntligen få uppleva Irland som jag drömt om så länge. Längtar efter att få fotografera alla vackra miljöer, slott och människor. Känner redan inspirationen flöda!

Skulle inte alls ha något emot att bo i det där huset..!

Jag ägnade hela kvällen i går med att redigera gamla bilder som ännu inte framkallats. Blev alldeles hänförd av bilderna från min, mammas och Niklas roadtrip i Norge förrförra sommaren. Tänk att vi har ett så vackert grannland. Faktiskt så är Norge mitt favoritland, av 20-talet länder jag besökt. Visst är kritvita sandstränder i Tanzania fantastiskt vackert på sitt sätt men att komma till Norge känns nästan som att komma hem förutom att dalarna där är ännu djupare och älvarna (fjordarna) ännu blåare. Magiskt.

Varför är det alltid så att jag hittar 1000 billiga flygresor och 1000 snygga klädesplagg jag vill ha när jag är som mest fattig? Januari brukar vara en dålig månad för mig jobbmässigt då det är juluppehåll för bilagor och i januari i år var jag dessutom i Thailand så det blev inte mycket jobbande för min del vilket syntes på lönespecen jag fick i fredags. Men i väntan på nästa lön får jag väl fortsätta drömma...



Hit vill jag ta med min älskling i slutet av sommaren! ♥

Jag tankte bara ge en snabb uppdatering om att jag lever och mar underbart. Det har blast kraftigt ett par dagar men nu nar blasten forsvunnit ar det istallet havet som stormar. I dag var det rod flagg och flera meter hoga vagor, riktigt kul men samtidigt en aning otackt att bada! Kanske lika bra att halla sig pa land och dricka Singha istallet. ;)

Gott nytt ar onskar jag er!

... är det mycket möjligt att jag ser ut så här. Det enda som fattas på bilden är en pina colada.

Åh, vad jag saknar staden som aldrig sover. Jag tror att det är ett äpple jag alltid kommer älska smaken av. En kärlek som varar livet ut hur mycket jag än ogillar USA:s politiska maktspel. Men New York är en sådan fantastisk stad. Och Manhattan är nog den enda ö i världen värd att nämnas. Att dessutom få uppleva en sådan ö med härliga vänner kan nog vara bland det bästa som finns.