Hot, hot, hot!
Only 4 days to go...!
© Angelica Lindvall
5 days to go!
No comment!
Åh, jag kommer sakna er, mina små pärlor. ♥ Men inte lika mycket som ni kommer sakna mig förstås. ;-)
Nauseous
Lite ironi att ta Dukoral som stimulerar immunförsvaret i tarmen (i klarspråk, undvika att få rännskita och spy tarmarna ur sig när man är utomlands) och så kräks jag innan jag ens kommit utomlands. Jag tillhör kategorin "Mycket sällsynta biverkningar". Haha, seriöst, jag trodde jag var oövervinnlig när det kom till vaccinationer.
BIVERKNINGAR:
Mindre vanliga biverkningar (förekommer hos färre än 1 av 100 men fler än 1 av 1 000) är: diarré, magont, magkramp, bubblig och uppsvälld mage, gaser och allmänt obehag i magen, huvudvärk
Sällsynta biverkningar (förekommer hos färre än 1 av 1 000 men fler än 1 av 10 000) är: feber, allmän sjukdomskänsla, illamående, kräkningar, nedsatt aptit, snuva, hosta och yrsel.
Mycket sällsynta biverkningar (förekommer hos färre än 1 av 10 000) är: trötthet/dåsighet, frossa, svår diarré, ledvärk, halsont, försämrat smaksinne, svettningar, sömnlöshet, allmän värk, nässelutslag och andra typer av hudutslag, influensaliknande symptom, svaghet, frusenhetskänsla, andfåddhet, stickningar, dehydrering (uttorkning), ansiktssvullnad, högt blodtryck, kräkningar, klåda, svullna lymfkörtlar.
A hard day´s night
Jag vet inte hur jag ska få tiden att räcka till, jobbar i Falun hela veckan och ska hinna packa, växla pengar, träffa Johanna, Mia, Mikaela, Jonas, släkten och så han förstås (ett par gånger till)! Jag ska också handla det sista att ha med i packningen såsom godis, böcker och tidningar, det mest nödvändiga ni vet. ;-)
I dag ska jag också börja äta malariatabletter och Dukoral. För fint. Nu är det på riktigt. Fick ett mail om att vi börjar äventyret med safari. Kan det bli bättre?
Resfeber
Jag har ont i huvudet, kan inte sova om nätterna. Tror jag har resfeber!? Jag fattar inte riktigt vad jag ger mig in på men det är väl som vanligt när det handlar om mig. Nu är det bara 12 dagar kvar. Herregud.
Men jag känner mig ändå redo. Jag vill inte stanna en dag längre än nödvändigt i Sverige.
Indien
Att vara volontär
"När min pojke var fyra år var vi på Mallorca. En morgon skulle jag springa utefter stranden. Anders ville följa med. Efter 25 meter blev han trött. Han stannade, men jag sprang vidare. När jag vände såg jag honom som en liten prick som satt och väntade på mig. När jag kom närmare såg jag att han gjorde någonting. När jag kom helt nära såg jag vad. Han satt nere vid strandkanten och kastade snäckor i havet. Under natten hade havet spolat upp mängder av snäckor. Han räddade dem tillbaka till livet. Jag tyckte det var fint gjort, och sa det också. Men... Det var hundra snäckor på en meter och stranden var en mil. Så jag ville få honom att inse det meningslösa. Jag sa: Det är fint, men vad tror du det spelar för roll att du kastar tillbaka en snäcka eller två. Först tittade han bara på mig. Han hade en snäcka i handen. Sakta sträckte han upp den mot mig och sa: För den här. För den här spelar det roll":
- Ulf Nilsson
Att förbereda sig för ett liv i misär
- Inget rinnande vatten och ingen el. Toaletten är av modell primtiv (det vill säga ett hål i marken).
- Barn som redan i spädbarnsåldern får hembryggt öl istället för välling därför att det är billigare, följderna blir självklart att små barn blir alkoholiserade.
- Bromsmedicin mot HIV är gratis i Tanzania men för många är det skamligt att ha HIV och därför vägrar de ta emot hjälp då de är rädda för att bli bortstötta från sin by. Över 50 procent av befolkningen i och kring projektet där jag ska tillbringa min volontärperiod är smittade av HIV. Bebisar smittas av HIV vid förlossningen och många är de barn som förlorat en eller båda föräldrarna i aids.
- Arbetslösheten är skyhög och de som arbetar tjänar drygt 200 svenska kronor i månaden.
Jag har redan samlat in en hel del pengar till de tanzaniska barnen. Men din hjälp behövs! För 50 svenska kronor (en cider eller en pizza) kan jag ta med mig ett barn till den lokala marknaden och klä barnet från topp till tå. Jag skulle bli hemskt glad om just du som läser den här bloggen ville göra en skillnad för de här barnen. Maila till [email protected] för kontouppgifter. Alla pengar som skänks kommer jag växla till dollar i Sverige och sedan till tanzaniska shilling väl framme i Tanzania (det är förbjudet att både föra in eller ut tanzanisk valuta ur landet). Alla pengar som skänks går oavkortat till barnen. Min flygresa, mat, boende och vaccinationer står jag för själv. 
Bild: Lånad från Unicef, en fantastisk organisation som kämpar för varenda unge. Bli världsförälder i dag!
The bags are packed, I´m ready to go
الدوحة, ad-Dawḥa or ad-Dōḥa
Nu finns det ingen återvändo
Jag är fan grym på att hitta billiga resor.
Wild Africa/Simple life
Fast vet ni, även fast handspriten och myggnätet kommer bli mina bästa vänner så är jag sjukt laddad inför den här resan. Jag har pluggat på som tusan och förberett mig mentalt. Om jag dör på kuppen har jag i alla fall gjort någonting för att förändra världen och göra den till en lite bättre plats att leva på. Nu ska jag förstås inte dö men man vet ju aldrig, jag kanske får gula febern, blir rånmördad, drunknar, ramlar ner från Kilimanjaro eller dör i flygkrasch. Hoppas i så fall att jag dör i flygkrasch på vägen hem för det vore rent ut sagt förjävligt att missa det här. It´s a once in a liftetime opportunity. Och jag ska göra allt i min makt för att ge de här barnen en vardag fylld av glädje, kärlek och livskvalitet.
Berlin next!
Nu drar jag och mina flickor till Berlin! Tillbaka söndag. Auf wiedersehen!
Och sen tar vi Berlin!
Ni som varit i Berlin, ge oss bra tips på klubbar och shoppingställen och några intressanta museum, gärna om andra världskriget.
Funderar på om jag ska ringa killen från Tyskland som vi träffade i Thailand, dessvärre kan jag bara säga Hallo, das ist Angelica! Wie geht's dir? och sen Ich libe dich. Vete tusan hur han tar det faktiskt. "Hej, det är Angelica! Hur mår du? Jag älskar dig" är kanske inte det första man säger till någon man inte träffat på 1 ½ år.
Leaving on a jetplane
Jag vill åka till Rom och längta hem. Är det verkligen sant att jag inte kommer få åka utomlands förrän i oktober? Det är ju en evighet till dess! Jag måste iväg nu, helst i går. Las Vegas, Rom, Amsterdam eller Dubai i augusti? Anyone?
Turkish delight
Men okej, lite snabbt om våra dagar. Det som var tänkt skulle bli en hälsoresa började bra med tolv timmars sömn varje natt, knäckebrödsfrulle, vatten och ett par längder i poolen men slutade med öl, sliskiga drinkar, turkisk dans med bartendrar, vitt bröd och himmelskt god mat. Vi har också hunnit med att byta religion både en och två gånger. Först konverterade vi till islam (otroligt vilka vackra moskéer det finns!) för att senare under dagen (läs: kvällen) bli katoliker. Ingenting av det höll särskilt länge men man ska ju vara öppen för nya erfarenheter, aiight?
Honey, I´m home!
Nu drar jag till solen!
Hur vågar jag?
Ibland vet jag inte var jag fått allt mod ifrån. Jag är ju livrädd samtidigt som jag aldrig är en person som stannar upp och tänker före, jag slänger mig bara utför stupet och hoppas på det bästa. Rån och våldsbrott går ju att undvika genom att bara resa på dagen och ha värdehandlingar innanför kläderna men samtidigt är det ju ingen garanti.
Jag är nog mest nervös över att drabbas av en sjukdom, till exempel malaria som är en obotlig sjukdom. Du kan bli frisk men du bär hela tiden på viruset latent i kroppen som kan bryta ut närsomhelst. Jag som redan är överkänslig för mygg sedan Asien-trippen. Men äh, va fan, jag får väl gå omkring med en sådan där töntig hatt med myggnät. Vem vet, jag kanske startar en ny trend?
