Min nya kärlek börjar på N och slutar på ikon

Jag har fortfarande ångest för att jag praktiskt taget GAV bort min systemkamera, Nikon d40. Tänker inte ens berätta vad jag sålde den för eftersom jag skäms för mycket. Men men, det kommer nya pengar, jag får investera i en ny systemkamera nästa år.

Jag har i alla fall införskaffat en ny kärlek, en digital kompaktkamera (fast särskilt kompakt är den inte förstås) Nikon coolpix L100. Att jag valde just denna var för att det var en Nikon (som jag är van vid), 10,0 megapixel och långzoom 15x optisk zoom. Det innebär att jag kan komma riktigt nära lejon, giraffer och andra spännande djur när jag åker på safari i höst men också ta kristallklara närbilder då den har makroläge på 1 cm. Dessutom har kameran AA-batterier vilket är en nödvändighet för mig då jag kommer befinna mig på en plats utan någon elektricitet. Jag är nöjd. Hoppas bara att kärleken är besvarad.


Fika

Jag är helt fascinerad av kaffeautomaten på redaktionen. Det är nästan det bästa med att jobba i Falun. Nej, kollegorna är självklart de bästa *fjäsk fjäsk*. Men det är gott med kaffeautomatkaffe. Café latte och café au lait (trodde det var samma sak men tydligen är latte med skummad mjölk). Mmmm.

En fråga bara: Var är godisautomaten? Den har försvunnit! Skandal.


Spännande livsöden

I dag är det en sådan där dag som jag verkligen känner att jag valt rätt yrke. Jag skulle kunna sitta i timmar och bara lyssna på spännande livsöden och sedan skriva en fantastisk återberättande artikel.

Ung och rebellisk som fan

Fick beröm av chefen trots att jag är en USEL JOURNALIST. Vad fan ska jag bli när jag blir stor egentligen?


Marriage

Har precis intervjuat Bert Karlsson, en mycket speciell man det där. Ni vet vilken tidning ni ska läsa i morgon.

Kan också be er läsa min artikel om
det här charmiga paret som levt nästan 70 år tillsammans. Så där vill jag också ha det men inte ser jag någon potentiell livskamrat så långt ögat når. Om jag hittar han före 30 så kommer vi ändå inte vara tillsammans så länge eftersom killar har en tendens att trilla av pinn tidigare än oss seglivade damer. Så det där guldbröllopet kan jag ju se mig om i stjärnorna efter. För att inte tala om järnbröllop. Då måste jag typ gifta mig nu. Helst i går.

Citerad

Jag blev citerad på TV i morse, eller snarare min artikel. Det var nog första gången.
Pappa, i dag är det 17 år sedan du lämnade oss. Lova att du tar väl hand om min lillebror.

Rämmil

I dag finns en artikel med i tidningen om Gagnefs auktionsvecka där jag fått med ordet rämmil. Är det någon läsare som inte är från Dalarna som vet vad ordet betyder (och våga inte googla!)? Lämna i så fall förslag i kommentarsfältet.

Update: Rämmil är ett ord för skräp på dalmål.

Neil Strauss är fantastisk!

Nu läser jag boken om Jenna Jameson Att älska som en porrstjärna och den är minst lika bra skriven som The Dirt. Neil Strauss skulle för sjutton kunna skriva innehållsförteckningen på ett mjölkpaket och ändå vinna Pulitzerpriset. Hans beskrivningar av människor, miljö och händelser är så träffsäkra att jag häpnar.

The Dirt

Jag har sträckläst The Dirt under helgen, 600 sidor rock´n´roll med allt vad det innebär. Sex, musik, våld, blod, knark, död och sprit i en snuskigt skön blandning. Det är en av de bästa biografierna jag någonsin läst och jag som inte ens gillar Mötley Crüe tycker till och med att det ska bli riktigt kul att se dom spela om tre veckor i min hemstad. Att de ens står på scen efter så många tragedier och jävligheter (som de oftast själva orsakat) är bara det värt pengarna ju!

Kolla aldrig en bra story

Det finns ett talessätt inom mediabranschen som lyder "kolla aldrig en bra story för då spricker den". Jag undrar om det var så redigerarna och nyhetscheferna på Expressen tänkte när de publicerade årets största tabbe över flera sidor OCH hade Wanja Lundby-Wedins utbrott på löpet när det inte ens var Wanja Lundby-Wedin reportern hade intervjuat utan någon helt annan. Skrattretande.

The roof is on fire

Ja, det är lika bra att börja jobbet med ett löp. Lyckligtvis klarade sig kvinnan med lindriga skador. Första gången jag åkt ut på en brand tror jag, annars är det bara trafikolyckor.

DD rules

Jag har inte vågat läsa min egen artikel än men den kan ju inte ha varit alltför dålig med tanke på att den hamnade på löpet. Läs den fantastiske Jockes blogg här och njut av hans vackra dalmål. Det är nästan så man blir tårögd.

Och börja prenumerera på DD för tusan, bättre lokaltidning finns inte! Alla ska med...


Jobbet tar inte semester

176 mail. Åh. Orka.


I love my work!

Jag befinner mig på en redaktion i ödemarken (läs: Mockfjärd). Ska strax släcka ner och köra hemåt. Och nej, jag brukar vanligtvis inte sitta på redaktionen en sen måndagskväll men jag har precis varit på kommunfullmäktige och politiker har som vana att tala väldigt länge. Men på fredag kommer jag arbeta betydligt längre än så för jag har ett uppdrag som går ut på att ta med kamera och objektiv och övernatta utomhus i skogen. Hur det nu ska gå för en flicka som hatar småkryp, hoppar till av minsta ljud och gått vilse fler gånger än jag kan räkna på fingrarna, återstår att se. Men vad gör man inte för jobbet?

SJF-fest

I går var det SJF-fest i gamla fängelset i Falun (jag har för första gången varit inuti en cell!) och allt mediefolk från Dalarna var inbjudna. Man kan ju lätt tro att det inte finns något annat att prata om än jobb men det var riktigt roligt. Maten var supergod (potatisgratäng, ockelboskinka, tzatziki och grönsallad) och det bjöds på både stå-upp-komik och dans.  Roligast var i alla fall mot slutet när Heavy och nyhetschefen gjorde en sketch och när två från konkurrenten började sjunga visor, både rumsrena och icke rumsrena.



Angelica goes sportjournalist

Ja, visst är det otroligt? Här är min första sportartikel och antagligen den sista också.

Ett misstag som vi lärde oss av..?



Det här är bland det pinsammaste jag någonsin gjort i min journalistiska bana. Jag skyller på att jag fortfarande var studerande vid den tidpunkten. Det var inget fel på artiklarna i tidningen, vi var ett gäng duktiga blivande journalister, men kolla framsidan! Är det så där en lokaltidning ska se ut? Njae, liknar mer ett reklamblad redigerat av lågstadiebarn.

Åsikter



Vill jag lova.

Lite duktigare, lite bättre

Jag sökte nyss på en gammal artikel jag skrev i somras och höll på att skämmas ihjäl över hur dålig den var. Det kröp i kroppen ju mer jag läste. Det kunde lika gärna varit skrivet av en lågstadieelev. Nej, fan vad taskigt mot lågstadieeleverna, men ja, ni fattar.

Jag hoppas verkligen att jag utvecklats sen dess. Jag har fått höra att jag skriver enkelt vilket såklart är tacksamt då nyhetsjournalistik ska vara så lättförståeligt som möjligt för att alla läsare ska förstå men främsta orsaken till att jag skriver enkelt är för att jag själv ska förstå vad jag skriver om. Innan jag kom till DD visste jag inte ett smack om hur man bäst skriver ett referat från kommunfullmäktige och jag är knappast proffs på det nu heller men jag lär mig hela tiden. Och en kommun som Gagnef där varje by har en egen dialekt krävs nästan ett lexikon för att kunna förstå vad de säger. Björbo och Floda, ta åt er.

Till saken tror jag aldrig att man kan kalla sig själv för färdigutbildad journalist eftersom lärandet ständigt pågår. Och tur är väl det, för det vore väldigt tråkigt att redan kunna och veta allt.


Byline

I går tog jag en ny byline. Sånt är alltid lika jobbigt. På min blogg kan jag lägga ut vilka bilder jag vill på mig själv och därmed välja ut den minst fula. Men när en fotograf tar kort har jag inget val än att låtsas att "ehm, jo, det var väl ett fint kort" när jag i själva verket ser ut som en överkörd igelkott.

Som tur är så kommer kortet bara vara med en gång i veckan . Jag och några kollegor ska agera tevetipsare. I dag var det premiär på nöjessidan. Det står att jag gillar science fiction och dokumentärer. Jag som trodde att jag avskydde science fiction men det är skönt att tidningen tänker åt mig.

Tidigare inlägg Nyare inlägg