Närkontakt
Roligaste kontaktannonsen någonsin hittade jag i min psykologibok (av alla ställen), den låg invikt mellan Freud och Pavlovs hundar och det stod and I quote: "25-årig schizofren man söker sig själv alternativt 18-årig kvinna att vässa knivar tillsammans med". Tror ni han fick svar?
Alltså, fråga mig inte heller varför jag läser kontaktannonser, jag antar att det är som familjesidorna, man blir helt enkelt nyfiken på vilka som föds, dör, vilka som förlovar sig, gifter sig och vilka som söker kärlek. Så här skulle min kontaktannons se ut:
"22-årig tjej med bacillskräck söker äventyrlig kille som vill resa jorden runt i en öltunna, riva loss ett par Johnny Cash-låtar när vi blivit strandsatta och sedan leva lyckliga ihop i en banankartong, skaffa ett gäng ungar och sedan dö utblottade men med ett leende på läpparna".
Min dödsannons är det inte så noga med men på min gravsten ska det stå något i stil med Fritiof Piraten Nilssons "Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972.".
Kanske "Jag fick sista ordet"?
Istället för att städa
Matvanor:
Bästa maträtt? Kycklingfilé, laxfilé, klyftpotatis, sallad
Bästa dryck? Ramlösa mango
Hatdryck och maträtt? Gin & tonic och kassler
Bästa alkoholdryck? Allt som är lättdrucket
Använder du smör på smörgås? Ja, annars är det ju ingen smörgås, doh!
Smågodis i färdiga påsar eller smågodis? Smågodis men ostbågar slår allt godis i världen
Favoritglass? Pecannötkola
Shoppingvanor:
Hur mycket shoppar du för varje månad? Hmm, var länge sen jag hade lust att shoppa men det varierar väldigt kraftigt, från kanske 200 spänn till eh, hela lönen... (men det har bara hänt EN gång, lovar! Okej, kanske två, tre gånger då..)
Har du mer skor än kläder? Nej
Favoritplagg? Klänning
Hatplagg? Ingen idé att säga något för då kommer jag bara bli hånad när jag själv använder det sen
Arbete, utbildning:
Jobbar eller pluggar du? Jobbar
Vad vill du bli? Författare
Trivs du med ditt jobb/din utbildning? Jag älskar mitt jobb och min utbildning räckte till att ta mig dit
Är lönen viktigast? Nej
Boende:
Lägenhet eller hus? Lägenhet
Framtidsplaner med boende? Precis köpt min första bostadsrätt och där planerar jag att bo ett par år, alternativt hyra ut i andra hand och resa jorden runt på en flotte
Litet eller jättestort? Nuvarande lyan är på 57 kvm men när jag blir "stor" ska jag ha en villa med fem rum och kök minst
Drömboende? Älvtomt
Landet eller mitt i stan? Landet såklart men en håla med affär, tack!
Mysigt eller sterilt? Mysigt men med öppna ytor
Lite allt möjligt:
Har du barn? Nej
Är otrohet okej? Nej, gör slut istället
Älskar du någon? Ja
Betyder familjen mycket för dig? Den betyder allra mest
Är du lojal? Ja
Tycker du om att dricka dig full? Ja, jag har aldrig förstått det där med att "njuta" av ett glas vin, då dricker jag fan hellre läsk. Alkohol är till för att bli full.
Hemmafest eller gå ut på krogen? Hemmafest
Ta mina vingar istället
Jag har inte alls mått bra på sistone. Det är en fasad man målar upp om att allt är okej, till och med för de närmaste, för sin familj, för sina vänner. Man vill inte vara till någon belastning samtidigt som man blir så fruktansvärt trött att ingen längre frågar hur man mår, som om allt gått över. Bara de riktiga vännerna lägger märke till att man mår dåligt som i dag till exempel, när jag är ledig och verkligen har tid att må dåligt, gråta och skrika ur mig all frustration. Medan andra vänner bara stjäl ens energi och orkar bråka och gnälla om så obetydliga saker. Jag tycker att det är rentav fult att stjäla energi av mig som knappt har någon energi.
Nu ska jag i alla fall sova, för i morgon hoppar jag in extra och jobbar och då finns det inte mer tid att må dåligt. Fasaden påkopplad, check!
Saknaden växer sig bara större
Jag saknar Simon mer nu än jag gjorde dagarna efter han precis begått självmord. För då var han fortfarande nära mig, vi hade precis pratat med varandra. Vi hade andats samma luft, sett samma rum. Men ju längre tiden går desto längre försvinner han bort från mig. Tänk om jag glömmer hur han lät när han pratade? Hur hans skratt lät?
Livet är ett helvete på jorden. Mardrömslikt, avgrundsdjupt. Livet ska göra ont, annars vet man inte hur det är att leva. Men allt har ett pris.
Hooray, hooray, it´s a holi-holi-day!
Männen och deras leksaker
Every me and every you
Placebo - Every you every me
Den här spelar jag i dag för världens bästa Mikaela. Tycker så mycket om dig, vännen. ♥
Pink party
Och eh, temat var Pink party (with a touch of black) vilket kanske syns. Killarna var klädda i svart men de gör sig inte lika bra på bild så därför får de inte vara med här. Nästa gång ska jag vara mer extrem i temat, då blir det avskedsfest innan jag drar till Afrika och vad passar då bättre än "klädkod: djurmönstrat"? Hehe.
Söta Nina, fina Filippa, gulliga jag, underbara Johanna och vackra Ida.
Filippa dolde mina Hankytrosor (som var knallrosa!) med ett hjärta, det heligaste ni vet... På bilden syns förutom ovannämnda också Mimmi, Julia, Marielle och Maria.
Finn ett fel! Rosa ögonskugga, rosa nagellack, rosa klänning... och eh, ostbågar.
Vad fan vill du?
Om man bara dejtar svin, kan man få svininfluensa då?
Mitt modersmål
Som pricken över i har jag dessutom börjat stamma. På riktigt. Inte så där utvecklingsstört utan jag upprepar meningarna flera gånger tills jag själv tror på vad jag säger. Finns det medicin jag kan ta eller måste jag börja gå till en logoped?
Grateful
Hjälp, vad många gratulationer jag fick i går både via sms, telefonsamtal, brev (!) och på facebook. Ja, bara på nylleboken hade jag närmare 100 grattis-inlägg. Det värmde i hjärtat. 22 år är ju inte någon sensationell ålder, mer än att jag kan komma in på Bolanche utan att behöva flirta med vakten. 22 år. Inte illa pinkat. Jag börjar verkligen bli till åren nu. Står nog inte på förrän första gråa hårstrået dyker upp (med mitt bagage borde jag redan vara gråhårig!) och första bekymmersrynkan mellan ögonen.
Jag hade hursomhelst en mycket trevlig födelsedagsfest/inflyttningsfest i lördags (bilder kommer så fort jag fått ordning på bredbandet hemma!) och gårdagen, min födelsedag, var mysig med först besök av världens sötaste kusiner och därefter kom tvillingarna på besök och åt upp resterna av tårtan och kladdkakan.
Jag önskade mig ingenting i present utan ville att folk skulle skänka pengar till mitt volontärprojekt istället och det här är helt galet men nu har jag fått ihop 3000 kronor sammanlagt. Jag har redan fått veta vad jag kommer göra i oktober, jag ska bygga en lekskola i lera och halm. Det ska verkligen bli så roligt! Jag fick också massvis med andra bra presenter som verkligen skrek "Angelica", många vackra shabby chic-inspirerade saker, blommor, gudomligt gott te (tack Filippa, Jesper och Patrik!) och annat smått och gott. Ni är guld värda allihopa. Tusen, tusen tack! ♥
Tjugotvå år ung
Rämmil
Update: Rämmil är ett ord för skräp på dalmål.
Rappakalja
Vad jag egentligen vill säga är att bara för att det råder tystnad på bloggen så lever jag. Fullt ut. Med nya vänner, nya tidsfördriv, nya sätt att se på saker och ting. Och jag gör det för min skull, för mammas skull, för deras skull. Snart kanske jag får större lust att skriva men jag vill inte dansa på en lina över ett avgrundsdjupt inferno och tänka att "Shit, så många timmar som jag lagt ner på att skriva i en blogg när jag kunde levt istället".
Om ni förstod något av det här så är ni värda en stor eloge. Kort och gott så fortsätter jag blogga om än i mindre skala fast med fler bilder. Hur låter det?
"How easy it is to fall in love, but it´s easier to fall apart. I only fall apart."
- Simon Lindvall.
Ett halvår sedan det fruktansvärda
I dag spelar jag Simons musik. Och som alltid när jag lyssnar på hans vackra sångröst, hans vackra textrader så känns det som en kniv skär rakt genom hjärtat. Det gör fysiskt ont samtidigt som jag känner mig så stolt. Han var så begåvad och jag tror aldrig riktigt han förstod hur. Fast vissa saker är medfödda.
Men det fanns så många ord kvar att skriva, så många texter kvar att tonsätta. Det sägs att dom vi älskar mest ska vi förlora först. Jag hatar att du är borta men jag älskar att du är med pappa. Vi andra kommer ikapp förr eller senare. Kanske i morgon, kanske om femtio år. 
I know you won`t let me let you down.
I remember mama said
The Supremes- You can´t hurry love
En midsommarnattsdröm
Midsommar firas bäst i Dalarna!
Grattis mamma!
I dag fyller världens bästa och starkaste mamma 42 år. Grattis!
Och sen tar vi Berlin!
Ni som varit i Berlin, ge oss bra tips på klubbar och shoppingställen och några intressanta museum, gärna om andra världskriget.
Funderar på om jag ska ringa killen från Tyskland som vi träffade i Thailand, dessvärre kan jag bara säga Hallo, das ist Angelica! Wie geht's dir? och sen Ich libe dich. Vete tusan hur han tar det faktiskt. "Hej, det är Angelica! Hur mår du? Jag älskar dig" är kanske inte det första man säger till någon man inte träffat på 1 ½ år.