angelica1987.blogg.se

Här kommer en lång och utförlig resebeskrivning av den gröna ön dit vi var inbjudna för att bevittna ett bröllop mellan en dalkulla och en irländare.

När vi hade landat på Shannon flygplats på Irlands västkust och fått i oss mat, fish`n´chips såklart, så åkte vi till resten av klanen Berglund som redan befann sig på en lokal pub, Groban´s, inne i den lilla charmiga staden Ennis. Några fiolspelare och banjospelare satt i ett hörn av puben och spelade spontant, några fler anslöt sig under kvällens gång och det kändes verkligen typiskt Irland! Hög mysfaktor!



Dagen efter vaknade vi alla mer eller mindre bakfulla och vad kan vara bättre då än att ta sig en återställare? Jag som vanligtvis inte gillar öl och särskilt inte mörkt öl drack ohämmat många pints Guinness. Till och med skummet smakar ljuvligt jämfört med blaskölen man dricker hemma. Efter vi ätit av frukostbuffén på hotellet  Clare Inn (kan verkligen rekommendera, stort hotell mitt ute i ingenstans men oj, vilken bra service!) så tog vi en roadtrip norrut mot det omtalade Cliffs of Moher. Att köra bil, vänstertrafik dessutom, på Irland kräver sin chaufför om jag säger så. Vägarna är inte bredare än byvägen hemma i Bäsna och hastighetsbegränsningen ligger på 80 kilometer i timmen. Det var sannerligen en resa! Att det dessutom är stenmurar efter vägarna (det finns ingen allmänning i Irland, utan människor äger sin mark ända ut till vägen) så var det superläskigt att få möte med en stor lastbil. Men vi överlevde och kom fram till Cliffs of Moher som helt klart är med på min topp 10-lista av sevärdheter i världen. Det blåste visserligen satan och man var tvungen att ha flera lager kläder på sig för att inte frysa ihjäl men det var det värt. Vi förstod dock inte innebörden av "Private property" eller "Do not enter" så vi trotsade döden och klev ut på det förbjudna området för att fota alldeles intill kanten av Cliffs of Moher vilket faktiskt inte är att rekommendera då kastvindarna från Atlanten verkligen kan få en att ramla omkull. Gissa om det var pinsamt när min älskade styvfar skulle beskriva för irländarna vad jag och Daniel hade gjort.. "Yeah, they went to the cunt of the cliffs". Jag fick tidigt lära mig att cunt är det absolut fulaste ordet i engelskt språk men jag är stolt över min styvfars språkkunskaper ändå. En sådan charmig man kommer undan med det mesta.

















Och så kom då dagen, Marie och Mikes wedding day, den 28:e april som också var min och Daniels niomånadersdag. Klädda till tänderna i finklänning och kostym begav vi oss till St. Stephens Church Magera i County Clare. En mysig liten blågrå kyrka som passande nog matchade brudens skor och brudgummens kostym och slips. Efter vigseln åkte brudparet iväg till ett slott för bröllopsfotografering och då kördes vi, alla gäster, iväg till en närliggande pub där det bjöds på öl. Hur grymt!? Då var vi alla lite skönt halvpackade när bröllopsmiddagen, fyrarätters plus bröllopstårta, serverades! Det var en kväll med många härliga skratt och framåt småtimmarna buggade vi loss till både svensk och irländsk musik. När dj:n slog på riverdance-musik blev irländarna som galna och dansade hela natten lång. Det kändes som vi var med på tredje däck på Titanic. En fantastisk kväll!





Dagen efter bröllopet var vi alla bakfulla igen och tog det lugnt men efter några timmar åkte jag, Daniel, styvpappa och brudens far in till Ennis för att strosa omkring lite och shoppa på Penneys (Primark). Ennis är en fantastisk liten stad, jag blev barnsligt förtjust i alla fina butiksskyltar och att det var så färgglatt!









Jag kan verkligen rekommendera er att åka till Irland. Det var precis som jag föreställt mig den gröna ön, bara vackrare! Så det blir definitivt fler resor dit. Jag vill tacka brudparet som bjöd in oss till detta fantastiska land! Jag har många vackra minnen med mig hem. Framförallt kommer jag minnas när en av brudgummens bröder frågade mig om jag verkligen var från Sverige eftersom jag talade med en tydlig Oxford-accent. Hah! Där fick min gamla engelsklärare så hon teg, hon som bara gav mig VG för att jag pratade amerikansk engelska och inte engelsk engelska. ;-)