On hold
Jo, förresten, jag tänkte bara skriva att jag lägger bloggen på is. Ett bedårande barn av sin tid kommer lösenordsskyddas och jag tänker inte ge ut lösenordet till någon. Det här inlägget ligger uppe några dagar till.
Jag tänker inte skriva att jag aldrig kommer blogga igen men just nu behöver jag tid för mig själv. Kanske börjar jag blogga igen om en vecka, om en månad, om ett år, kanske startar jag en helt ny blogg.. jag vet inte. Det enda jag vet är att ni kommer höra mer från mig i framtiden och förhoppningsvis läsa min första roman.
Ta hand om varandra och kom ihåg att livet är till för att levas. ♥
Det hettar till
Släktband
Hon skriver hans namn om och om igen tills bläcket är utsuddat av alla tårar. Gömmer papperet i skrivbordslådan under gloshäftet i engelska. Om många år när hon packar ihop flickrummet för att ta med sina samlade barndomsminnen till sin första lägenhet kommer hon hitta papperet hon gömt och en tår av saknad kommer rinna ner från ögonvrån.
Ett kramdjur som han fick för länge sedan av sin idol, och som han egentligen vuxit ifrån, får en hedersplats i sängen. Som en tröst i allt det svåra. För vi är alla barn inuti. Och det fanns många fler ishockeymatcher att se.
Hon kör bilen fort, blickar upp mot himlen som färgas rosa, och lyssnar på låtarna som spelades den sista färden. Bara för att släppa ut alla ihoptryckta känslor som finns inuti. Alla tårar som ännu inte gråtits. Inte för att hon måste utan för att hon själv vill.
Han döljer sina känslor väl för omgivningen men på vägen till och från jobbet brister allt och han håller ett krampaktigt tag om ratten för att inte åka av vägen och det är svårt att se någonting alls för alla tårar som skapar imma på glasögonen.
Hon går in i hans tysta rum, tittar på alla affischer han tapetserat väggarna med och gummiankorna han samlat på en hylla. Ett rum där manlighet och barnslighet går ihop utan någon större förklaring, bara ett tecken på att det bodde en kille där som vågade vara tuff samtidigt som han var väldigt skör. Men det var länge sedan det bodde någon där.
När alla sover, när ingen tröst längre finns att få, är vi alla barn som begraver gråten i kudden tills det blir alldeles vått och kallt. Vi skakar och rusar ut i panik, famlar runt i mörkret tills vi är tillbaka hos de vi älskar mest. De som förlåter, tröstar och ger all sin kärlek utan att kräva något tillbaka. För de vet redan att för någon betyder de allra mest.
En :) kan ge dig VG++
Jag har aldrig varit särskilt duktig i naturkunskap. Men jag fick VG++ på ett prov en gång. Det glömmer jag aldrig och vet ni varför? Jag skrev inte ett enda svar på någon av provfrågorna, däremot skrev jag en lång beskrivning av allt jag kunde på sista sidan. Med en avslutande mening "Det är allt jag kan och det är faktiskt inte dåligt :)" med en smiley längst ner.
Jag fick VG++. Jäklar så nöjd jag var. Och minns jag inte helt fel så tror jag faktiskt jag fick VG i slutbetyg. Det måste varit smileyn som avgjorde.
OBS! Jag vill absolut inte uppmuntra dagens ungdom till att rita smileys istället för att skriva prov. Alla kan inte vara lika charmiga som jag!
Likgiltighet
"Har du cigg?"
Tänk om jag skulle fråga en okänd människa i en biosalong om "har du popcorn? Jag glömde köpa..". Jag skulle nog bli klassad som sinnessjuk. Men vad är egentligen skillnaden?
Marskatt!
Det är mars. Det är vasalopp. Det är vårens första månad.
Tre saker att se framemot i vår:
1. Jag åker till Umeå på torsdag
2. Jag åker till Barcelona
3. Jag håller på med två hemliga projekt som kommer offentliggöras inom kort
Bild: http://skrivdigglad.files.wordpress.com