The Dark Knight Rises

I går, enda riktigt varma och soliga kvällen på hela sommaren, så valde jag, älskling, kusin vitamin och hennes bättre hälft att istället för grill och chill vid playan spendera tre timmar i biomörkret. Lite lätt ovärt kan man tycka då regnet öser ner i dag. Men filmen var värd de förlorade soltimmarna. Jag talar självklart om The Dark Knight Rises, sista filmen i Christopher Nolans Batman-trilogi. Jag gillar varken science fiction eller superhjältefilmer särskilt mycket men jag satt som fastklistrad i tre timmar. Det var en fantastisk film med oväntad twist och ett perfekt avslut på trilogin.
 
Och efter att ha sett filmen kan jag konstatera följande:
 
1. Jag är ännu mer rädd för kärnkraft än jag var innan filmen
2. Jag är ännu mer kär i Christian Bale än jag var innan filmen
 
Han är så satans het att jag skulle kunna offra mitt lillfinger för en natt med honom (även om en natt med honom säkert skulle innebära att jag förlorade betydligt fler kroppsdelar än så om man tänker på hans roll i American Psycho). Men det skulle vara värt det. Han är inte bara snygg utan framförallt en fenomenal skådespelare. Jag ska ägna följande veckor åt att titta på varje film som han medverkar i. Även The Machinist där han väger endast 55 kilo och är svårt anorektisk. Jag börjar undra om inte skådespelare är värd sina miljoner dollar ändå när de gör sådana extrema förändringar med sina kroppar. Jag menar, ett halvår efter The Machinist började han spela in Batman Begins. Det om något är väl värt en Oscar.
 

Sexiest woman alive

Alltså, jag kan förstå att killar är tuttfixerade för hjälp, vem gillar inte Christina Hendricks? För mig är hon kvinnan personifierad. Hennes höfter, smala midja och enorma, förhoppningsvis helt naturliga, bröst. Sjukt het!
 
Och ja, man får glo ohämmat på snygga brudar fast man är 100 procent hetero. Tjejer slår ju killar med hästlängder rent utseendemässigt och självklart knäpper vi även grabbarna på fingrarna när det kommer till intelligens, det är bara det att vi inte behöver påpeka det för alla hela tiden! ;-)
 
Weit

Silence of the lambs

Jag såg "När lammen tystnar" för första gången den här veckan. Hur sjukt är inte det? Jag var helt övertygad om att jag såg den som liten men måste ha blundat hela filmen för minns inget. Nu har jag i alla fall plöjt allt som finns med Hannibal Lecter och jag känner att Sean Connery får vika undan för Anthony Hopkins på "sexiga gubb"-skalan. Ja, jag är sjuk va? Kanske borde gå i psykiatri hos Hannibal... ;-)



Men det är något sexigt med överintelligenta psykopater. Haha, nej, skämt åsido, Anthony Hopkins är en fantastisk skådespelare likt många andra skådespelande herrar födda samma år, däribland Jack Nicholson och Dustin Hoffman.

Fråga: Tycker du att någon kändis är "gubbsnygg"? Och när blir en man gubbe egentligen?

Fantastiskt

Pantertantern Betty White om att fylla 90:

"Jag är precis lika kåt nu som då"



The true story of a real fake

Jag kan se "Catch me if you can" hur många gånger som helst. Man ska inte höja skurkar till skyarna men lyckas man lura till sig 2,5 miljoner dollar genom att förfalska checkar i 26 olika länder innan man ens fyllt 21 år så är man fan värd en stor eloge. Det var precis vad 16-årige Frank Abagnale Jr gjorde under en femårsperiod. Under dessa år använde han sig av åtta olika alias och spelade både pilot, läkare och advokat. När FBI-agenten Carl Hanratty (spelas av Tom Hanks) har Frank (spelas av Leonardo DiCaprio) på spåren så lyckas han lura även honom genom smarta manövrer.

Frank Abagnale Jr tillfångatogs visserligen till slut och satt i fängelse i både Frankrike och Sverige innan han utlämnades till USA men avtjänade inte ens fem år i fängelse utan fick arbeta av straffet som expert på checkbedrägerier på FBI. Frank startade också ett eget företag, Abagnale and Associates, som specialiserar sig på att hjälpa företag med att förebygga finansiella bedrägerier.

"Catch me if you can" är regisserad av Steven Spielberg och bygger på boken med samma namn som är spökskriven av Frank Abagnale Jr. Jag älskar filmer som baseras på sanna historier!




My week with Marilyn























En underbar film om en av världens mest älskade skådespelerskor som är både en vacker och sorglig berättelse om Marilyn Monroes bristande självkänsla. Hur hon, fast hon stod på toppen av sin filmkarriär och var hyllad av hela Hollywoodeliten, ändå inte kände att hon dög. Det är en djupdykning i hennes känslor kring att hela tiden känna sig missförstådd, aldrig riktigt få vara sig själv utan bara karaktären Marilyn Monroe och aldrig bli tagen på allvar utan att ständigt leva upp till myten som skapats kring henne.

”Allt folk ser är Marilyn Monroe. Så fort de inser att jag inte är hon, så flyr de.”

Kan varmt rekommendera den här filmen, inte bara för alla vackra scener utan också för Michelle Williams fantastiska rolltolkning. Jag har pånytt blivit Marilyn-frälst och tänker ägna min vecka åt att titta på Marilyns filmer. Har hittills bara sett "Some like it hot" som jag älskade så jag tror bestämt jag kommer uppskatta hennes andra filmer också!

Den modiga lilla grisen

Jag har trevliga barndomsminnen till filmen Babe - Den modiga lilla grisen. Jag och lillebror kunde titta på den flera gånger om. Speciellt uppskattade vi scenen när Babe tar ton uppe på stallbacken. I går såg jag och Daniel Babe och vi har sedan dess fastnat på den här låten. Undrar just hur lång tid det tar innan vi får klagomål från grannarna. ;-)


I don´t know how she does it



Jag deltog i en tävling som tjejmagasinet Glaze hade på Facebook förra veckan och vann dvd:n "I don´t know how she does it" med Sarah Jessica Parker i rollen som den stressade karriärmamman Kate Reddy. Perfekt med gratis underhållning så här fyra dagar innan lön. :-)

Everyone gets old. Not everyone grows up.

Jag har länge varit nyfiken på att se Young adult med vackra Charlize Theron i huvudrollen och i går såg jag den äntligen. Filmen handlar om en 37-årig självömkande skild författare som var skolans prom queen back in the days och som återvänder från storstan till sin gamla hemstad, en liten småstad i Minnesota, för att ta tillbaka sin expojkvän som nu är lyckligt gift och har en nyfödd dotter. Ja, ni hör ju själva att det blir trubbel.

På något sätt var det hög igenkänningsfaktor, alla dessa karaktärer som fanns i ens egna skolkorridorer. Vi har nörden som blev mobbad och slagen på rasterna i skolan, vi har bitchiga prom queens som redan då såg ner på alla som inte hade lika högtflygande planer som de själva. De som senare ser ner på de vänner som bor kvar i småstaden men som egentligen är djupt olyckliga över hur deras egna liv blev utan både man och barn. Klart sevärd film även fast det var en del jobbiga scener som krävde skämskudde.




Drive

Ryan Gosling är vår tids Sean Connery. Han medverkar i tamejfan varenda rulle nowadays - och det med bravur.

Här är mina topp 5-filmer med Ryan Gosling:

1. Drive (oh my god, soundtracket är to die for och sjukt läckra scener)
2. Blue valentine (en otrolig sorglig film om att göra slut)
3. The Notebook/Dagboken - Jag sökte dig och fann mitt hjärta (en av de bästa romantiska filmer som gjorts på 2000-talet)
4. Fracture/Bristande bevis - (läskig thriller med en oväntad twist!)
5. All good things (otroligt välspelad drama/thriller, bygger på verkliga händelser)


Bild


Desire – Under Your Spell

Man, she´s hot!

Jag och Daniel såg "Friends with benefits" med Justin Timberlake och Mila Kunis i går. En film om knullkompisar som det heter på ren svenska. Ni vet ju säkert redan hur sådana filmer slutar så jag tänker inte skriva någon recension (förutom att filmen var kass och vill ni se en film om knullkompisar rekommenderar jag hellre er att se "No strings attached" med Ashton Kutcher och Natalie Portman).

Jag har verkligen svårt för Justin Timberlake så filmen var plågsam bara där men nog om det. Enda positiva med filmen var att få se Mila Kunis naken (om det nu är hon, kanske är en body-double?) men jävlar, vad het hon är. Om jag var Justin Timberlake hade jag blivit störtkär i henne under inspelningen. Jag tycker i regel att brunetter är hetast men däremot slår en äkta blondin tio snygga brunetter.


Bild

Top model Sverige

I går var det premiär för Top Model Sverige och gissa om jag fick en mindre chock när jag såg att en gammal skolkamrat är med i tävlingen. Nu måste jag ju helt enkelt bänka mig framför TV:n varje tisdagskväll.


Bild

Linnea for the win!

Frankly, my dear, I don´t give a damn

Jag har fått Daniel att uppskatta gamla filmer. I helgen såg vi den fyra timmar långa filmklassikern Borta med vinden och han älskade den. Det är en av mina favoritfilmer för den har allt; kärlek, hat, sorg, död, krig och framförallt två otroligt fascinerande och begåvade skådespelare som Vivien Leigh och Clark Gable. Filmhistoriens bästa kärlekspar om jag får säga det själv. Har ni inte redan sett den så MÅSTE ni se den! Ni kommer inte bli besvikna, oj, oj, kan knappt tro att det var 1939 som filmen spelades in. Nu ska jag försöka få tag i Dimmornas bro, också med Vivien Leigh i huvudrollen, för den har jag inte sett hela utan bara läst boken (som jag storgrät till).


Bild

The girl with the dragon tattoo

Jag och Daniel såg nyss hela svenska Millenium-trilogin med fantastiska Noomi Rapace i rollen som Lisbeth Salander. Ska bli spännande att se om Rooney Mara är lika bra i den amerikanska versionen av Stieg Larssons mästerverk. Biljetter till premiären den 21:a december är i alla fall fixade!


Bild

Ska ni se amerikanska filmversionen av "Män som hatar kvinnor?"

Pocket




Nu har jag fått hem pocketböcker jag beställt till Thailandsresan. Jag har bara läst böcker av Karin Alvtegen innan så det ska bli spännande att se vad de tre andra författarinnorna har att erbjuda. Men Karin Alvtegen är en favorit, jäklar vad jag ryste när jag läste Svek (fick Mats Alm-vibbar, huvva!). Gillar även hennes andra böcker som Skam, Skugga och Saknad. En mycket begåvad deckarförfattare.

Så mycket bättre

Så mycket bättre är ju ett av de bättre programmen på svensk teve. Förra året var det framförallt Plura som utmärkte sig och September som gjorde en kometkarriär. I år tippar jag på att det är Laleh som vinner svenska folkets hjärtan.

Jag och Daniel funderade på vilka artister vi skulle vilja se i Så mycket bättre och kom fram till dessa:

Lars Winnerbäck (Daniels val)

Joakim Thåström (Bådas val)

Lisa Ekdahl (Bådas val)

Ulf Lundell (Bådas val)

Håkan Hellström (Daniels val)

Veronica Maggio (Mitt val)





Vilka svenska artister vill du se i programmet?

Bomber och granater

Milda makter och bomber och granater vad bra Tintin var! Jag skrattade större delen av filmen och den var fartfylld från början till slut. Det hände något hela tiden och blev aldrig tråkigt. Kapten Haddock, den gamle suputen, var den som bjöd på mest skratt. Enda minuset var att hunden Milou hette Snowie i filmen, what the fuck? Men jag tycker ni ska se den! Både barn och vuxna kommer älska den!


Bild

London Boulevard

I går kväll var jag hem till morbror Jonas och hans vackra fru Mikaela och tittade på film. Vi såg London Boulevard med Colin Farrel och Kiera Knightley i huvudrollerna. Den var klart sevärd med ett väldigt oväntat slut. Riktigt bra soundtrack också!


Bild

Allt som jag känner

Minns ni PS. sista sommaren? Tror vi såg den i skolan av någon diffus anledning. Kanske ville våra lärare visa oss deras ungdom. Det glada 80-talet, hej kom och hjälp mig.



De enda två sakerna som var bra på 80-talet var att jag föddes och musiken.
Bästa rockmusiken gjordes då men även en och annan popklassiker. Fantastiskt. Men jag är otroligt tacksam att jag inte var ung på 80-talet för jag hade fan bränt varenda jävla foto som jag var klädd i midjekorta kavajer med axelvaddar och pudelpermanent på.


North and South



När jag var yngre följde jag hur många tv-serier som helst. Alltifrån Lilla huset på prärien, Huset fullt, Fresh Prince in Bel Air, Dr. Quinn, Räkna med bråk, Vänner till svenska serier som Skilda världar, Vänner och fiender, Tre kronor och Vita lögner. På äldre dagar har jag mest följt Desperate housewives, OC, How I met your mother och Two and a half men. Men egentligen följer jag inte serier utan jag köper hela boxarna när de kommer ut på dvd och sedan sitter jag och plöjer kvällarna igenom. Jag och Daniel plöjer för tillfället det historiska kostymdramat Nord & Syd från 1986 där inga mindre än Patrick Swayze, Lesley-Anne Down, Kirstie Alley och Johnny Cash (!) medverkar.

Tv-serien handlar om familjen Main från sydstaterna och familjen Hazard från nordstaterna och deras vänskap före, under och efter det amerikanska inbördeskriget. Som upplagt för intriger alltså. Det är en väldigt fängslande serie om hur sydstatarna försvarar slaveriet för att de är uppväxta med det medan jänkarna gör allt för att stoppa det. Det bästa med serien som baseras på John Jakes romaner är att man inte bara får följa Orry Main (Patrick Swayze) och George Hazard (James Read) utan också övriga starka rollkaraktärer såsom Kirstie Alley (som fick en Golden globe-statyett för sin roll som Georges syster Virgilia som gör allt i sin makt för att stoppa slaveriet) och Terri Garber som spelar Orrys bitchiga lillasyster Ashton.

Det är en otroligt sevärd serie. Jag minns första gången jag såg den. Jag och Johanna satt som fastklistrade i 18 timmar framför tv:n.bra är den!

Vilken tv-serie tycker du är den bästa genom tiderna?

Tidigare inlägg