angelica1987.blogg.se

Det slog mig plötsligt att jag inte varit i kyrkan sedan.. ja, sedan när? Måste ha varit när brorsan slutade nian för två år sedan. Jag har självklart varit upp till graven emellanåt men det är ju inte riktigt samma sak. Jag gillar kyrkor och kyrkogårdar. Så fort jag är utomlands letar jag upp en kyrkogård och läser på gravstenar. Udda intresse kan tyckas men det är väldigt intressant att få veta hur gamla folk blev, var de bodde, vad de hette, vad de arbetade som och sedan fantisera om hur deras liv var. Men jag avskyr att vistas i kyrkan bland folk. Att sitta alldeles ensam längst framme vid altaret och lyssna på ljud som egentligen inte finns är en otroligt befriande känsla.

Jag är kristen, är både döpt och konfirmerad men jag är inte religiös för den sakens skull. Alltså, jag är uppfostrad enligt budorden och har väl brutit mot hälften av dem men jag tror inte på Gud. Det är svårt att tro på något som jag aldrig sett eller upplevt. Jag kommer garanterat bli nekad inträde vid pärleporten men det skiter jag blanka fan i. Jag vill ändå inte leva i ett paradis tillsammans med tråkiga fundamentalister. Dessutom har jag hört att det är betydligt varmare i helvetet och jag älskar ju värme.