angelica1987.blogg.se

Igår pratade jag med min kära mor i telefon och hon sa att Texas betett sig underligt de senaste dagarna. Han är annars en riktig mammagris och ligger i dubbelsängen bredvid mamma och Niklas, på en alldeles egen kudde, men de senaste dygnen har han hittat en annan sovplats. Nämligen min säng. Där ligger han mellan mina huvudkuddar och ser sorgsen ut. Han är ofta inne i mitt rum och letar efter mig. Min bebis. Min dyrbaraste skatt. Imorgon kommer jag mötas av den där bedårande lilla vita ulltussen och mitt hjärta kommer smälta lika snabbt som det gjorde första gången jag höll honom i min famn. Jag anar dock att han kommer ignorera mig för att visa att "Angelica, så här kan det inte fortsätta, du kan inte bara lämna mig i flera veckor och sedan tro att allt är bra". Texas har verkligen en alldeles egen personlighet. Han påminner mycket om mig själv. Vi är båda självständiga, envisa, visar vilka vi tycker om med mycket kärlek och de vi tycker mindre om, dom pissar vi på.