Päls är kärlek
Det är konstigt hur mycket man kan älska något så litet och hårigt. Jag som inte ens gillar hundar utan tycker mest de är äckliga som slickar och luktar varandra i anus, pissar överallt och skäller så det skär i både ben och märg men när det kommer till ens egna hundar försvinner deras mindre charmiga egenskaper på något sätt och de blir bara bedårande och alldeles, alldeles underbara. Jag kan inte tänka mig ett liv utan Texas och Stina och skräms av tanken att jag en dag kommer bli tvungen till det men förhoppningsvis dröjer det många år. Mina älskade pälsbollar. ♥
Kommentarer
Trackback