And it hurts, hurts, hurts



I kväll åker jag på stryk för jag kan inte försvara mig. Mina lår är bortdomnade. Min rygg har sagt upp sig. Min hjärna är mos. Jag orkar inte ens hålla händerna över huvudet.

Men det är också skönt att känna smärta för då vet man att man verkligen lever.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback