angelica1987.blogg.se

Jag har inte haft pojkvän länge men ändå har jag glömt hur det är att vara singel. Jo, visst, minns jag alla galna utekvällar med sprit, snefyllor och hetsen att hitta någon innan kvällen var slut eller åtminstone få hångla lite. Men jag minns ingenting av vardagen som singel, eller vill jag inte minnas? Jag minns inte hur det var att komma hem till en tom lägenhet, ta itu med alla hushållssysslor själv, spendera några tråkiga timmar framför datorn, äta youghurt med tv:n som enda sällskap och till sist krypa ner i min dubbelsäng ensam.

Nu längtar jag efter att få komma hem efter jobbet för att jag har någon som väntar på mig. Någon som jag äter middag tillsammans med. Någon som jag sover tillsammans med. Någon som är lika självklar i mitt hem som jag är. Jag vill inte tillbaka dit jag var för bara några månader sen. Det känns som ett färdigt kapitel. Nu vill jag skriva nya rader i vårt första gemensamma kapitel av det som kanske, om vi vill och vågar satsa, blir en bok till slut.