Barndomsminnen

I dag är det officiellt höst. 1 september. Jag gick en härlig långpromenad genom min hemby i går kväll. Drömde mig tillbaka till barndomen där jag gick Långgattu fram och såg björklöven som redan ändrat färg sakta falla till marken. Tänkte på en grön gammal Crescent med kärringsadel, frontalkrock och skrubbsår, nerför Klinten i en hisnande fart, klamra sig fast i liften likt en apa kring sin mamma, alla videkissar utmed vägen och en lillebror som stoppar en i näsan och måste åka till doktorn, julbak och klä granen redan vid första advent.

I Bäsna har jag spenderat de bästa av mina årstider. Det finns ingen annan plats i världen där jag tycker höst, vinter, vår och sommar är så vacker som vid Hemtjärn, byåkern, Den stora stenen, Bäverdammen, nedlagda affären, husen som står tätt utmed vägen i övre delen av byn, Holtäpporna, bygdegården, tennisplanen, småskolan, midsommarstången, ishockeyplan, järnvägsövergången där älgen blev påkörd och huset där jag växte upp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback