Allt är förlorat
Jag försöker att tänka ut en mening med livet men det finns ingen. Allt är becksvart. Ett enda tomt, ihåligt mörker utan slut. Varför ska jag leva när de jag älskar mest är borta? Det finns ingen som kan trösta mig. Ingen förstår mina känslor, mina ångestattacker, mina sorger. De kanske skrubbar på ytan och tror sig förstå men ingen gör det egentligen.
Varför ska jag gå vidare när det inte finns något kvar att leva för? Det är bara ytliga saker som nya jeans, en festivalbiljett eller en grillkväll tillsammans med goda vänner i juli. Men det räcker inte. Det betyder ingenting hur gärna jag än skulle vilja att det betydde någonting. Jag har ingen livslust. Allt är förlorat.
Men jag ska tvinga mig själv att leva för den enda människan på jorden som jag beundrar av hela mitt hjärta. Min förebild, min glädje, min styrka. Om hon dör finns ingen av oss kvar.
Jag älskar dig, mamma. ♥
Huvvaligen... Jag hoppas verkligen att det kommer komma nya ljus för dig snart.
Jag älskar dig Angelica och din mamma.
Både du och din mamma är underbara! <3
Jag skulle precis skriva det, att din mamma är annledningen till att du ska uthärda det här! Och jag tror det kommer bättre tider hjärtat! <3
Angelica lilla vän jag lovar dig att jag inte ska lämna dig oavsett att mitt liv känns trasigt och jävligt jobbigt,det är du som får mig att vilja kämpa vidare. Utan dig är livet inte mycket värt. Jag älskar dig av hela mitt hjärta.Kram Mamma
Jag blir verkligen tårögd när jag läser det här Angelica. Jag kan inte veta hur det känns att gå igenom nåt sånt här, att förlora en familjemedlem! men det måste vara så jävla svårt! jag beundrar er. och jag tänker på er varje dag! Ta hand om er!! <3
Det gör ont i mig att läsa det här och det gör ont i mig att tänka på det ni går igenom. Det finns inga bra ord, men jag vill bara visa att jag finns här. Jag önskar att det inte fanns sjukdomar och elände och jag önskar att du fick vara lycklig och ha en ljus framtidssyn. Du är så duktig, Angelica. Jag finns här, långt bort, men ändå nära, jag lovar. Mitt hem är alltid öppet för dig!
din släkt och dina vänner är mycket att leva för!
det kommer kännas mörkt länge,men det finns en ljusning.man måste tillåta sig själv att inte alltid vara stark,man får va lessen.men man måste alltid komma ihåg vilka som gör livet värt att leva för!
pappa och simon är med er hela tiden.
så ta hand om er nu!
jag lider av deprission och går på antidepp, jag kan förstå hur du känner, inte till 100 % , efterssom vi alla invider har olika bakgrunder och uppfattningar. Men du borde kanske prova något av antidepp eller psykologi, även om det låter hårt!
för övrigt så var kompis med simon..
Upplev livet, som Simon inte hann med . Njut av de små sakerna, Simon kanske inte såg . Gör allt, så du kan berätta allting för honom när ni ses igen :)
Läser din blogg eftersom min dotter blev vän med din bror under Peace & Love 2008. Ville se vem denne underbare kille som hon pratade så mycket om är.Du ska veta att han påverkade mycket trots att de bara var vänner och att det är många mil bort. Jag hoppas av hela mitt hjärta att du någonstans finner att du ändå framöver kan ha ett gott liv med din mamma. Och jag är helt säker på att du och Simon träffas igen en dag. Var stolt över honom och var stolt över dig själv! Kram
Du är så duktig att kämpa två ord för dig 1. Duktig 2. kämpar väl men nu vill jag att du har det bra /Anonym
Älskar dig gumman min! Förstår att allt är mörkt, finns för dig och behöver dig, en vän som dig är svår att hitta, du betyder så mycket.