En medioker stjärna
Det känns skönt att veta att man inte är helt bortglömd. Telefonen har gått varm ända sedan jag klev av planet i går förmiddags. Vänner som vill träffas och höra allt jag upplevt under mina två månder utomlands, chefen som behöver förstärkning i form av en medioker skribent som tappat sitt modersmål, en morbror som drar med sig sin enda systerdotter till Ikea för att göra henne lite lyckligare än vad som är möjligt.
Jag kommer ha fullt upp de följande veckorna. Jobb i morgon och på fredag, nästa vecka likaså plus en hel månads arbete på Dalarnas bästa tidning samtidigt som jag har två månaders bortglömda studier att ta igen. Ibland hatar jag uttrycket "Många bollar i luften". Jag kan för fan inte ens hålla en boll i luften.
Kommentarer
Trackback