En inblick i föräldrarollen
Vi har besök av mammas gamla dagbarn, två pojkar från övre Sverige med helt olika humör. Minstingen är en tonåring i en liten människas kropp, en sann retsticka som slår i dörrar och bestämt hävdar sina åsikter. Den äldsta pojken är en lillgammal filur som gärna pratar om allt mellan himmel och jord.
De är underbart söta även fast de ibland också är ena riktiga pain in the ass. Men vad kan man förvänta sig? De är ju barn! Jag börjar bli ganska van vid det här laget och skulle nog faktiskt klara av att ta hand om en bebis på egen hand. Eller inte riktigt helt på egen hand, jag vill gärna ha en aktiv pappa till mina barn. Jag beundrar ensamstående föräldrar, det kan inte vara en dans på rosor.
De är underbart söta även fast de ibland också är ena riktiga pain in the ass. Men vad kan man förvänta sig? De är ju barn! Jag börjar bli ganska van vid det här laget och skulle nog faktiskt klara av att ta hand om en bebis på egen hand. Eller inte riktigt helt på egen hand, jag vill gärna ha en aktiv pappa till mina barn. Jag beundrar ensamstående föräldrar, det kan inte vara en dans på rosor.
Kommentarer
Trackback