Walk the line
Det finns en sak med den här världen som jag verkligen stör mig på, och det är dessa hormonstinna och finniga tonårskillar som pratar med pipigt tupplikt målbrott. Jag får så fruktansvärt ont i huvudet, så nu ber jag er alla tonåriga killar att hålla käften, snälla?
Över till något helt annat.. Ikväll ska jag på bio och se Oscarsnominerade Walk the line med Reese Witherspoon och Joaquin Phoenix i huvudrollerna. Jag ska gå tillsammans med min etik-klass helt gratis, men ja, jag måste ju köpa popcorn själv.. Ju rikare man är desto snålare blir man.
Bob Hansson, den skånske poeten you know, var på vår skola idag och flamsade omkring i aulan och sedan på workshop. Fast han var bättre när vi hade workshop, för i aulan var han så energisk att jag blev grymt trött bara av att titta på honom. Men han är duktig, och han gjorde en rolig liknelse att man ska följa sitt hjärta och göra det man verkligen, verkligen vill och inte göra som alla andra säger, att man ska ha något att falla tillbaka på. För tänk dig om man skulle välja mellan den snygge Calle mot snusande illaluktande äcklet Nicke, och välja Nicke bara för att han får man hångla med och på så sätt slippa nobben från Calle, ja, man måste ju ha något att falla tillbaka på, så då väljer man Nicke. Är det inte så?
Min livsuppgift är att skriva och informera människor om aktuella händelser men också om bakgrunden. Min främsta uppgift är att dela med mig av mina upplevelser, min talang, mina färdigheter. Och har man ett mål med livet finns det ingenting man behöver falla tillbaka på. Jag måste vara lyckligt lottad, för jag har både en framtid inom journalistiken som är min dröm och en framtid med Sveriges snyggaste kille (jag har fortfarande inte mött en enda kille som är snyggare än min pojkvän, och ändå träffade jag Olof Mellberg på Rockbjörnen).
Jag må vara lyckligt lottad, men det har inte varit gratis..
Kommentarer
Trackback
