Kvällsfunderingar

När småfåglarna kvittrar, äppelblommen lyser vit, syrénen doftar ljuvligt.. precis där och då när livet är som allra vackrast så tar flest människor sina liv.



Jag promenerade nyss runt älven med sällskap av SR-appen där jag lyssnade på Filosofiska timmen som berörde just självmord. Frågor som togs upp var bland annat; vad är meningen med livet, måste det finnas en mening? Alla människor har valfrihet att göra vad man vill med sina liv men innebär det då att om någon rationellt och vid sina sinnes fulla bruk vill avsluta sitt liv och ingen får då ingripa?

Jag tror nästan var och varenda människa någon gång haft självmordstankar. Inte kanske tänkt att de verkligen skulle avsluta sitt liv men ändå snuddat vid tanken när livet är helt åt helvete, man kanske förlorat sin kärlek, man kanske har mist en vän, man kanske blivit av med jobbet eller misslyckats med skolan. Fast de flesta som faktiskt tar det där oåterkalleliga steget lider av depression. Och depressionen är inte du. Du är inte din depression. Depression är ett sjukdomstillstånd som går att behandla och i många fall även bota. Men alltför ofta får inte deprimerade hjälp i tid och oftast saknas det även resurser. Sedan är det också många andra etiska frågor gällande exempelvis tvångsvård. Vem säger att en självmordsbenägen människa mår bättre av att bli bältad och hållas inom lås och bom? Jag tror snarare depressionen ökar i ett sådant scenario.

Det finns många olika grader av depression. Många deprimerade med självmordstankar kanske tänker att "Jag har ju mina barn, jag vill leva för mina barn, jag kan inte lämna dom" medan de som är riktigt djupt deprimerade tänker "Jag vill inte vara en belastning för mina barn längre, de mår bara dåligt av att se mig så här, jag vill inte att dom ska lida" och är det full alarm som gäller. Man vill aldrig att de man älskar ska dö men å andra sidan vill man heller inte se dom må dåligt. Det är riktigt svåra frågor. På ett sätt tycker jag att alla människor har rätt att bestämma över sina egna liv samtidigt som jag också tycker att det är fel att avsluta sitt liv, sin plats på jorden när livet är en gåva som man fått för att förvalta och göra något bra av. Det behöver inte vara en större mening med just ditt liv men bara att du har vetskapen om att varje individ är en del av hela stora världen och att du är i det gör kanske ändå att du ser att det finns en mening med just ditt liv. Man är en del i ett stort samspel mellan människor, platser, djur och natur.

Jag tror att meningen med livet är att livet ska bestå. Att vi föds, blir förälskade, skaffar barn, blir sårade, dör och så fortsätter livet i nya skepnader. Livet är ett helvete ibland, det är det sannerligen, men jag hoppas ändå att ni tar vara på era liv och era relationer ni byggt upp. För tillsammans är vi starka, ja, tamejfan oslagbara.

Kommentarer
Postat av: Åsa

Bra skrivet...

Jag har folk i min omgivning som tagit sitt liv o man ställer sig bara frågan.. varför?? de har aldrig visat hur dåligt dem mått o sen är de borta..

Postat av: Angelica

Åsa: Nej, ibland döljer människor sina depressioner väl för omgivningen. Det är skitsvårt att veta vad en människa känner och mår inuti.

2012-05-30 @ 12:08:03
URL: http://angelica1987.blogg.se/
Postat av: Fru K

Du är så klok! Trots allt du varit med om är du inte bitter, det tycker jag är fantastiskt!

2012-05-30 @ 15:13:59
URL: http://ninabloggar.blogspot.com
Postat av: Jenny V

<3

2012-05-30 @ 17:37:26
Postat av: Angelica

Fru K: Men vad fin du är. Tack! <3



Jenny V: <3 :)

2012-05-30 @ 21:36:39
URL: http://angelica1987.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback