Suicide
"Jag beklagar. Dock kan jag aldrig se det så, att min pappa var självisk. Jo kanske, det var ju HANS val och inte vårt men som sagt, vad får dig att tro att din moster, min pappa och alla andra som tar livet av sig inte kämpar? De kämpade som djur, det är jag säker på. Iaf så gjorde vi det, men det blev för mkt och med eftertanke var det som hände nog det bästa även om jag älskade och älskar min pappa högst på jorden, saknar och tänker på honom varje dag!"
Hon beskrev på pricken hur jag känner mig gentemot min pappa i dag. För tio år sedan kände jag helt annorlunda och var fortfarande inne i den fasen att jag aldrig skulle förlåta honom. Men jag lever hellre utan en pappa än att varje dag behöva möta sorg och ångest i hans ögon och veta att han aldrig någonsin kommer må bra. Psykisk ohälsa är helt enkelt svårare att råda bot på än fysisk. Särskilt när psykvården ser ut som den gör där en självmordsbenägen människa skickas hem med en burk piller istället för att få professionell hjälp.
Ja det är helt sjukt hur psyksjuka blir behandlade idag. Vården är så dålig att man blir rädd. Mår man psykiskt dåligt och är i stort behov av hjälp så går det inte. Det finns ingen som kan hjälpa. Det är skrämmande.. Jag tänker inte skylla på någon som tar livet av sig. Jag skyller på vården! Hade den varit bättre hade ingen tagit livet av sig.
Usch. Jag har vänner som försökt ta livet av sig. Varje gång jag ger dom en kram och säger hejdå tror jag det ska vara för sista gången... Dom får ingen hjälp! Jag känner mig så maktlös! Vad ska man göra? Psykvården är kass i Sverige, rent ut sagt!
Liza: Jag anklagar också psykvården eller kanske främst de styrande i vårat land som inte ger psykvården tillräckligt med resurser i form av pengar och kunniga människor.
Hanna: Usch, vilken situation. Det är så otroligt jobbig att vara anhörig och helt jävla maktlös. Vi borde starta en kampanj för bättre psykvård NU.