Levande mardröm

Dagarna går in i varandra. Är det tre dagar eller två dagar vi sågs sista gången? Var det rentav i går? Människor som kommer och går, med plågade blickar, ord som inte går att beskriva och känslor som ligger djupt under bröstkorgen som en ihoptryckt pappersboll, i väntan på att brista ut i okontrollerad gråt, skrik, smärta. Det gör så ont, Simon. Så fruktansvärt ont. Det enda som är fint i vår levande mardröm är att veta att du inte har ont längre.

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
There's nothing here for me on this barren road
There's no one here while the city sleeps
And all the shops are closed
Can't help but think of the times I've had with you
Pictures and some memories will have to help me through, oh yeah


Kommentarer
Postat av: Liza Lindvall

Älskade du. Så fint du skriver i bloggen.. Saknar dig!

Postat av: Moster Anneli

Älskade Gumman!

Du skriver så fint,tårarna rinner utefter kinderna.Har svårt att förstå, vill nog inte förstå. När jag körde ner fotot på Simon idag till hans skola, då rann tårarna och jag frågade Simon varför?. Jag fick inget svar.Du finns i våra hjärtan Simon. Du är hos din Pappa nu och det känns skönt.Ta hand om varandra.R.I.P Simon Puss och Kram Moster med Familj

2009-01-12 @ 23:28:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback