Bebisar i all ära.. men föräldrar, kom igen!
En av alla saker som stör mig är dessa hundratals mammor som liksom blir ett med sina nyfödda skrynkliga små knoddar. På hemsidor som Lunarstorm kan man se tjejer med användarnamn som Emilias_mamma132 eller Mamma1985. Jag förstår inte vitsen med det hela, nästan alla kvinnor är eller kommer en dag att bli mamma, det är ingen stor grej. Och samma sak gäller dessa mamma-bloggar man ser lite varstans, de skriver om deras dreglande snorungar som kissar ner sig när de äntligen fått på sig kläder och nämen, se där, nu kräktes Melwin på pappas axel, vad gulligt.
Jag tycker om barn, inget snack om saken. Jag vill själv gärna ha barn i framtiden men jag lovar att aldrig bli mitt barn. Barnet är bara en del av mig, ingenting jag helt behöver förknippas med. Jag tycker det är tragiskt med alla dessa föräldrar som förlorar sin identitet i och med att de skaffar barn. Förut var de Anna och Peter, nu är de Hampus mamma och pappa. Att vara mamma eller pappa är självklart en stor del av ens liv men det är inte hela livet. Jag tror att det är viktigt att behålla sin egen identitet och fortfarande vara samma gamla person som innan man fick barn. Om inte annat kommer polarna garanterat sluta höra av sig, för trots att ungen ligger där på fårskinnsfällen, alldeles mjuk och gullig med fingrarna i munnen, så är det otroligt tröttsamt att för sjuttioelfte gången höra allt om jobbiga koliknätter och hur många olika leenden ungen kan le. Jag bryr mig inte!
Jo men det är nog ganska naivt att tro att man kommer vara samma person efter att fått barn, och mycket av det man gjorde innan får man nog skjuta åt sidan. Fråga vilken mamma som helst, barn är en stor omställning i livet. Under barnens första år hinner man i princip inte med så mycket mer än sina barn. Det är barn och jobb som gäller när barnen är små.
Elin: Ja, självklart är det en stor omställning men man behöver ju inte BLI ETT med sin unge för det.
Framför allt behöver man inte tro att man är den första i världen som skaffar barn...
Fru K: Haha, jag menar det! Men men, man kanske blir likadan, huvvaligen.
Jag har ett smärre antal vänner som jag tvingat lova mig att skjuta mig om jag blir sådan. Du måste också lova det!
Fru K: Jag lovar!!
Vad pinsam du är, allvarligt talat...
Om du nu stör dig så förbannat mycket på människor med barn och deras nicknamn behöver du ju inte ens besvära dig med att läsa dem, eller ens lägga energi på att skriva detta inlägg..
Du är bara skrattretande...
För det första varför använda mitt lunarnick som en visning? Är du avundsjuke ler vad? Du är ju bara Pinsam..Och vadå att det inte är en stor sak? Skaffa dig en bebi och få det du önskat så LOVAR jag dig att allt detta du skrivit här inne kommer du att ångra!!! *Pinsam e vad du är*
Rebecka: Jag läser inte ens sådana bloggar, det skulle jag aldrig ha tålamod till. Flera tjejer i min länklista är mammor också men de låter inte hela bloggen genomsyras av bebissnack. Så all cred till dom!
Caroline: Det är en ren tillfällighet att jag tog just ditt lunarnick, jag tog bara ett av de vanligaste tjejnamnen och skrev mamma efteråt. Jag ska ändra det.
Så tänkte jag också innan jag fick barn. Sen var jag föräldraledig och insåg att det bara var barn som fanns i min värld - helt enkelt för att barnet tar så mycket av ens vakna tid. Och nu är jag stolt över att vara Corinnes mamma, men jag känner mig inte som en mindre egen person för det. Jag bara hoppar av glädje när någon säger så för då slår det mig igen - herregud, den där lilla skruttan är faktiskt min dotter, och kärleken är totalt överväldigande.
Floria: Åhhh, nu blev jag alldeles tårögd. Vilka fina ord. :)
Åh - tack så mycket! Men det är bara så det är. Nu ska jag läsa vidare i min blogg - när jag har lite egentid ;-)
Emilias mamma som du kommenterade, har förlorat sin dotter Emilia pga ett rattfyllo. Emilia blev bara 18 år. Hon skriver om sin sorg o vanmakt över det som skett. Jag tycker nog att du ska ta reda på vad folk skriver om i sina bloggar innan du dömer ut någon o även om dom nu skulle skriva om sina små "dreglande" bebisar så är det upp till var o en att läsa eller ej. Eller hur?
Floria: Varsågod! :)
Åsa: Jag har aldrig läst hennes blogg och vet inte ens vem det är. Om du scrollar lite uppåt kan du läsa att jag tog bara det vanligaste flicknamnet och skapade ett påhittat användarnamn till mitt inlägg.