Allt man kan önska sig

Varför är jag inte tacksam? Eller jo, jag är tacksam men jag visar det på fel sätt. Alltid. Jag tänker mig aldrig före innan jag öppnar munnen och sedan krälar ångesten som en kobraorm i mitt inre.

Jag har en familj som bryr sig och ställer upp i vått och torrt. Jag har en snygg och vältränad pojkvän med den finaste personligheten man kan tänka sig. Jag har många vänner varav flera står mig mycket nära. Jag har utbildat mig till mitt drömyrke och jag har ett jobb. Egentligen har jag allt man kan önska sig men varför känns det så fel?

Ibland känns det som att jag redan levt mitt liv. Jag kan lika gärna lägga mig ner och dö.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback