angelica1987.blogg.se

Mobbning är ständigt ett problem i skolor och jag har även sett yngre barn på dagis frysa ut sina kamrater. Det gör ont i hjärtat när någon kallar en jämngammal flicka för tjockis eller hora och en jämngammal pojke för bög eller äckel. De flesta har nog blivit kallad för både det ena och det andra någon gång. Jag blev själv kallad för hora av en äldre kille. Då var jag åtta år.
Jag förstod inte riktigt innebörden av ordet, jag visste att det var en tjej som fick pengar för att ha sex men jag visste inte vad sex var. Därför tog jag inte så illa vid mig. Jag blev också retad för att jag hade glasögon, av samma kille. Då tog jag illa upp och grät mig många kvällar till sömns. Jag hade visserligen stora glasögon som egentligen inte passade till mitt lilla barnansikte men jag försvarar mig med att det var modernt då. Dessutom gillade jag mina glasögon och grät när jag fick bra syn igen. I dag har killen som retade mig själv glasögon och det skulle inte förvåna mig om han betalade för sex heller.

Förut jobbade jag bland barn där det förekom mobbning. Det var små barn som frös ut en flicka i gruppen. Hon fick aldrig vara med och leka, hon blev trampad på, dragen i håret och när hon satt själv i ett hörn och lekte med en docka så kom ett av de andra barnen och tog dockan ifrån henne. Jag såg det här med mina egna ögon och jag var en av få som gjorde en insats för att stoppa mobbningen.

Jag satte mig i soffan för att läsa Den fula ankungen. Barnen kröp upp bredvid mig, nyfikna och förtjusta över den kommande sagostunden. Den lilla mobbade flickan med de rödhåriga lockarna stod kvar på golvet i rädsla för att komma närmre. Hon visste att hon inte var en av dem. Jag sa till henne att hon fick komma och sitta i mitt knä och flickan sken upp som en sol. De andra barnen tittade avundsjukt på henne.

Jag började läsa och barnen lyssnade intresserat med tummen i munnen. Till slut sa jag:
- Vad tycker ni om att den fula ankungen blev retad av sina syskon för att han inte såg likadan ut som dem?
De ropade i mun på varandra och berättade att det var orättvist och hemskt att den fula ankungen inte fick vara med sina syskon och leka.
- Det är så här ni gör mot henne, varje dag, sa jag och nickade mot den rödhåriga flickan i mitt knä. Ni låter inte henne vara med och leka trots att det är mycket roligare att leka tillsammans. Ingen ska någonsin behöva vara utanför, då är man ingen riktig kompis.
Barnen tittade först förvånat på mig, sedan insjönk allt jag sagt.
- Ingen riktig kompis, ekade barnen.
Sedan fick den rödhåriga flickan med de förtjusande lockarna vara en i gänget.