Sista dagen på början av mitt liv

Idag är det sista dagen på början av mitt liv. Imorgon börjar jag skriva de första raderna på det andra kapitlet i boken om mitt liv. Jag ska flytta hemifrån. Jag ska flytta till Molkom som ligger utanför Karlstad. Där ska jag bo i en studentkorridor och plugga vidare till journalist. Jag har upplevt tragedier och outsägliga sorger, men jag är ändå nöjd med vad jag åstadkommit med mitt nittonåriga liv.

Idag är det pappas årsdag. Jag känner mig som vanligt vemodig och minnena av den där augustinatten för exakt fjorton år sedan spelas upp i mitt inre. Tårar samlas i ögonvrån... Jag tänker på den där natten ofta, mest för att jag inte vill glömma. Jag älskade verkligen honom. Och det gör så ont att veta att han inte älskade oss lika mycket. För hade han älskat oss skulle inte självmord vara ett alternativ. Det finns ingen större kärlek än den kärlek man hyser till sina barn. Jag kommer aldrig förlåta honom. Jag vet att han inte längre kunde möta sina demoner och hade inget annat val än att lämna oss. Jag har dock numera bara ljusa minnen av pappa, jag förstår honom på ett helt annat sätt än vad jag gjorde i min tidiga barndom och även om jag aldrig kommer förlåta honom så är det ändå en skön känsla att veta att man har förståelse. Jag vet att jag är mycket starkare än honom, och skulle jag någonsin hamna i den situationen så hade jag funnit det andra valet, det riktiga valet. För jag är starkare.

Jag har skjutit den här dagen åt sidan men nu är den här och nervositeten börjar faktiskt krypa i mina ådror. Imorgon bär det av. Jag ska uppnå mitt livs mål. Och jag är lycklig.










Kommentarer
Postat av: Fröken Björk

Att förlora någon nära är alltid svårt, vad som än hänt. När jag var yngre tog en vän till mig livet av sig och jag var länge arg på honom för hans feghet, men nu känns det inte så längre. Bara tragiskt att han - precis som din far - inte orkade med sina demoner längre.

Lycka till i Molkom nu! Jag forstätter följa dig på distans, precis som innan!

Postat av: Angelica

Ja, det är en tragedi oavsett vem det är som dör och alla kommer vi någon gång uppleva en nära anhörigs död, men jag hoppas att de flesta av oss upplever det när vi är gamla. Jag ska följa ditt liv också, ditt bröllop. :)

2006-08-14 @ 22:24:49
URL: http://angelica1987.blogg.se
Postat av: Fröken Björk

Hur går det för ig i Molkom! Hoppas du trivs!

2006-08-17 @ 14:36:33
URL: http://ninabloggar.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback