Nöjesfabriken

Nu har jag känt på temperaturen i Karlstads krogliv, och det är hett. Riktigt hett.

Jag åkte hem till Sandra på eftermiddagen och vi snackade om allt mellan himmel och jord och jag avundades hennes fina lägenhet. Jag vill också bo i en fin lägenhet och köpa möbler på IKEA och hänga upp konst på väggarna. Och dela säng med Thomas. Fast om ett år blir den drömmen sann.

Hursomhelst skedde det en hel del roliga incidenter. Jag bläddrade i Sandras mobil, för hon ville visa sin bil. Och jag såg en läcker bil, en katt, en häst... och den största kuken jag någonsin sett! Sandra, som är den galnaste personen jag träffat blev faktiskt generad, själv låg jag dubbelvikt av skratt! Senare visade hon bilderna av hennes pojkväns välutrustade genitaler på förfesten och killarna som var där blev minst sagt tagna och suckade: "Ja, det finns inte så mycket att säga, en del människor förtjänar respekt".

På bussen in till centrum hade Sandra en pruttlera som hon gömt i väskan och plötsligt säger hon något i stil med: "Aj, min mage....", sen hörs det ett öronbedövande pruttljud. Och så fortsatte hon under hela bussresan och jag höll på att dö av skratt. Ingen annan på bussen låtsades om att Sandra var dålig i magen, men när vi gick av tittade alla efter oss.

Förfesten var hos en Sandras tjejkompisar och jag träffade helt underbara människor i åldrarna 20-30. Jag trodde inte att jag skulle ha så mycket gemensamt med dem, men nu vet jag att åldern enbart är en siffra. Sandra har nog världens bästa vänner, och jag blev genast en i gänget; deras lillasyster som de skulle beskydda. Jag pratade rätt mycket med en snygg kille i 25-årsåldern som hade världens sötaste flickvän. Jag tror inte jag mött ett gulligare par, sådana människor önskar man verkligen all lycka i världen.

Till slut tog vi en taxi in till centrum (bara trehundra meter bort, men det regnade och tjejerna ville inte förstöra frisyerna). Vi hamnade vid Nöjesfabriken, det största utestället i stan och tyvärr 20-årsgräns. Vi kom dock in utan större problem, jag pratade på brett dalmål att det var "en total omöjlighet för mig att kunna få ner körkortet från Borlänge". Och vakterna förstod det och släppte in mig. Jag möttes av en stor bowlinghall, en schlagerbar, en rockbar, en uteservering som var hawaii-inspirerat och en nattklubb vars dansgolv var lika stort som i filmen 54. Jag blev mållös och fullare än vanligt, men jag höll mig ändå på en lagom nivå, jag mådde aldrig illa, inte ens när jag vaknade imorse hemma hos Sandra. Jag har bara varit lite allmänt seg idag, fast jag gick faktiskt och handlade mat (så mamma, du behöver inte oroa dig för att jag inte äter, för det gör jag; riskakor och tacopaj, det är grejer det)!.

Nu ska jag knapra på mina riskakor och fortsätta läsa i min nya bok, sedan lägga mig i tid för imorgon är det återigen dags att göra nya intryck på folk jag inte känner.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback